Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU.
Allmänt
Bäcknejonögat är en mindre släkting till flodnejonögat som den ofta förväxlas med.
Flodnejonögat tillhör rundmunnarna som är en mycket ålderdomlig djurgrupp. Rundmunnar är inga benfiskar i ordets egentliga bemärkelse utan räknas istället till en klass av vattenlevande ryggradsdjur som omfattar 2 nutida ordningar; nejonögon och pirålar. Ordningen nejonögon tillhör de äldsta av de nu levande ryggradsdjuren på jorden (Jansson, 1995). I Sverige förekommer tre arter av nejonögon (bäcknejonöga, flodnejonöga och havsnejonöga).
Nejonögon kännetecknas av att de har ett skelett som består av brosk. De saknar käkar och är istället utrustade med en cirkelrund sugmun försedd med horntänder. Vidare saknar de, till skillnad från benfiskarna, pariga fenor och huvudet är försett men 7 gälöppningar på var sida (Jansson, 1995). Bäck- och flodnejonöga är morfologiskt mycket lika och genetiska undersökningar antyder ett nära släktskap, eventuellt tillhör de samma art (Degerman m.fl. 2005). Skillnaden består framför allt i bäcknejonögats mindre kroppsstorlek som sällan överstiger 16 cm (Bergengren, 1996). Ytterligare skillnader är att flodnejonögat har ett tydligt mellanrum mellan de 2 ryggfenorna, vilket bäcknejonögat vanligen saknar (Pethon & Svedberg 2004), samt att tändernas utseende skiljer sig åt (Sjölander, 1997).
Bäcknejonögat i Vättern
Flodnejonögat i Vättern ligger nedgrävd i Vätterbäckarnas sandiga bottnar (Sjölander 1997). I enstaka områden förekommer troligen arten i direkt anslutning till Vättern och kan därför räknas in i sjöns fauna. Den är faktiskt fångad vid trålning ute i pelagialen vid f.d Fiskeriverkets undersökningar. Arten är inte parasit som flodnejonögat utan filtrerar föda ur bottensedimenten. (Degerman m.fl. 2003)