Vätterns tillstånd idag

Vättern mår idag förhållandevis bra: sjön är en näringsfattig klarvattensjö med ett för svenska sjöar enormt siktdjup som är på samma nivå (återigen) som för 100-120 år sen. Fosforhalten är låg. Växt- och djursamhället tyder på en överlag välmående sjö. Halter av de flesta metaller och miljögifter är låga och/eller sjunkande.

Sedan slutet på 1800-talet mäts siktdjupet i Vättern – ett mått för mängden av partiklar i vatten. Siktdjupet är naturligt väldigt stort i Vättern, kring sekelskiftet 1900 har 16 till 18 m uppmätts. Sedan minskade siktdjupet reellt på grund av eutrofiering, men började återhämta sig under 1990-talet. Nu kan man återigen mäta upp till 16 m siktdjup – som för över 100 år sen.

Figur som visar siktdjupet i Vättern sedan 1870-talet.
Siktdjup (vårmaximum) i Vättern. Data: Vätternvårdsförbundet/SLU.

Vättern är en naturlig näringsfattig sjö. Under 1960/1970-talet var sjön dock övergödd (eutrofiering) pga. utsläpp av näringsämnen (fosfor) från avloppsreningsverk, jordbruk mm. Genom förbättrad reningsteknik och andra åtgärder minskade utsläppen och fosforhalterna är återigen väldigt låga (< 4 µg/L).

Figur som visar fosforhalt i vatten sedan 1960-talet.
Totalfosforhalt i Vättern sedan 1960talet. Data: Vätternvårdsförbundet/SLU.

Halter av metaller och de flesta miljögifter i vatten är låga. Metallhalter i vatten (koppar, zink och bly) klassas  överlag som mycket låga och dessutom sjunkande (zink och bly), och i höjd med den s.k. bakgrundshalten. Enligt Vattenförvaltningen är Vätterns status ”god” med avseende på koppar, zink och bly och ligger långt under Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (gränsvärden för ”otjänligt” dricksvatten ligger 100 (bly) till 2000 (koppar) gånger högre än halter i vatten).

Figur som visar blyhalt i Vätterns vatten
Blyhalt i Vätterns vatten. Streckad linje – s.k. bakgrundshalter för svenska sjöar, genomgående linje – ”mycket låga halter” enligt Naturvårdsverket.

Halter av dioxin och dioxinliknande PCBer i fisk (röding) sjunker sedan 1960-talet på grund av reglering. Halterna är fortfarande förhöjda och Livsmedelsverket har därför infört kostrekommendationer för fet fisk från (bl.a.) Vättern. Den sjunkande trenden håller dock i sig. Samma trend återspeglas i andra system, till exempel i mätningar i sillgrissleägg och fisk från andra svenska sjöar. Läs mer om miljögifter här.

Figur över dioxinhalter i Vätternröding sedan 1960-talet.
Halter av dioxin och dioxinliknande PCB:er i röding från Vättern. Halterna är fortfarande förhöjda, men fortsätter att gå ner. Data: Vätternvårdsförbundet.

Vätterns vatten utgör idag ett ypperligt råvatten för dricksvattenproduktion och sjön försörjer cirka 300.000 personer med dricksvatten. Tack vare omfattande lagkrav och uppföljning får medvetenheten om Vätterns värden betraktas som god!

Det finns dock utmaningar kopplade till Vätterns karakteristika, det vill säga som kallt, näringsfattig sjö med lång omsättningstid.

Vybild mot Visingsö, Vätterns vatten är spegelblankt
Spegelblankt vattenyta