Klimatförändring

Vättern karakteriseras som ett kallvattenekosystem med arter och förhållande som är typiska för kallt vatten. Vätterns typiske kallvattenarter som till exempel röding är anpassad till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Högre vattentemperaturer kan leda till negativa konsekvenser för detta unika ekosystem, och kan tänkas påverka ekosystemtjänster som dricksvatten och friluftslivet. Sedan 1980-talet har temperaturen i ytvattnet redan ökat med 2-3˚C, och klimatförändringen utgör ett långsiktigt miljöproblem då den hotar förutsättningarna för hela kallvattenekosystemet Vättern.

Kalenderåret 2020 har varit det senaste rekordåret med en medeltemperaturen på 11,3˚C, därmed var året det varmaste som har uppmätts sedan 1950-talet. Jämfört med genomsnittet (för perioden 1998-2018) var 2020 1,4˚C varmare. Vättern är inte ensam: årsmedeltemperaturen 2020 var högst i Sverige och Europa, och globalt platsar 2020 tillsammans med 2016 som de varmaste åren sedan mätningar började (CopernicusNASA och NOAA).

Figor över årsmedeltemperaturen i ytvatten sedan 1990-talet
Årsmedeltemperaturen i ytvatten. Data: Vätternvårdsförbundet

De senaste 20+ åren har Vätterns ytvattentemperatur ökat med nästan 0,5˚C per årtionde. Denna ökning sker över hela världen. Ökningen i Vätterns temperatur är driven av höga temperaturer under vintern (januari-mars): Så var vintern 2020 med 5,5˚C extremt varm, och vintermedeltemperaturen är den period på året som ökar generellt mest (0,7˚C per årtionde). Vintrar är inte längre tillräckligt kalla för att kyla ner Vätterns stora vattenmassa ordentligt, och detta temperaturöverskott tas sen med och påverkar resten av året. Däremot förblir somrarna i genomsnitt lika varma.

Enligt SMHIs beräkningar kan vi förvänta oss att denna temperaturökningen som vi redan har sett fortsätter. Mot slutet av detta sekel kan Vättern bli upp emot 3°C varmare (än SMHI:s referensperiod 1997-2015).

Högre vattentemperaturer påverkar fysikaliska, kemiska, biologiska och ekologiska processer i Vättern. Perioden där vattnet är skiktat kommer förlängas, och tiden med isläggning kommer bli kortare (eller så försvinner isen helt). Tillväxt av bakterier, växtplankton mm kan öka. Artsammansättning kan förändras ner mer värme-toleranta arter får en fördel, eller när gamla mönster och relationer mellan arter inte längre fungerar.

Foto av en pungräka (Mysis relicta).
Mysis relicta. Foto: Arild Hagen

Vätterns ekosystem är unik med ett flertal kallvattenarter som röding, harr och glacialrelikter som pungräkan (Mysis relicta), som är anpassat till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Klimatförändringen kan även interagera med andra stressorer och så förstärka negativa effekter på Vätterns ekosystem.

Varmare vattentemperaturer kan även påverka Vätterns ekosystemtjänster som dricksvatten och dess kvalitet och friluftslivet.

Just klimatpåverkan på ekosystemet är utpekat som en av de största utmaningarna i Vättern, som i många andra sjöar bl.a. de nordamerikanska stora sjöar.

Läs mer:

Vad gör Vätternvårdsförbundet

Möjligheten att påverka klimatförändringen lokalt eller regionalt är mycket begränsade. Målet behöver vara att minska andra stressorer på ekosystemet som är möjligt att påverka, till exempel miljögifter. Dessutom behöver hänsyn tas till klimateffekter i förvaltning av fiskbeståndet.