Just nu pågår ett stort projekt i Vättern för att samla in information om olika fiskarters beteende och rörelsemönster. Rödingen står i fokus där även överlevnad vid återutsättning undersöks. Metoden som används är modern fiskspårningsteknik, akustisk telemetri, där fisk märks med små sändare vars signaler fångas upp av mottagande hydrofoner (s.k. loggrar) som placerats ut på strategiska platser i sjön. Resultatet kommer vara ett viktigt underlag för den framtida förvaltningen av bland annat röding.

Projektet är ett samarbete mellan SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och länsstyrelserna runt Vättern. I projektet, som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten samt Länsstyrelserna, deltar även forskare från Göteborgs Universitet, Linnéuniversitetet samt personal från Sportfiskarna.

Vad gör jag om jag fångar en fisk med ett sändare i magen?

Om du fångar och behåller en fisk med en sändare i magen så ska denna skickas till SLU (adress till Daniel Palm på SLU nedan). Skicka gärna i ett vadderat kuvert tillsammans med information om fiskens vikt, längd och fångstdatum.

Daniel Palm
Nässjövägen 29
79692 Älvdalen

Syfte och bakgrund

Utveckling av fiskspårningstekniken akustisk telemetri har på senare år gjort det möjligt att samla in högupplöst beteendedata på vild fisk över stora ytor. Information som tidigare varit väldigt svår och arbetsintensiv att samla in i stora sjösystem, och som krävt omfattande destruktiv provtagning av stora mängder vild fisk, kan nu införskaffas med liten arbetsinsats via ett betydligt färre antal fiskindivider. Tekniken har potential att väsentligt förbättra möjligheterna till en mer kunskapsdriven och ekosystembaserad förvaltning i stora sjösystem.

Vättern har ett unikt fisksamhälle, med flera fiskarter som balanserar på gränsen av sina biologiska toleransnivåer. Vätterns karaktärsart, den storvuxna rödingen, är en ishavsrelikt med internationellt bevarandevärde som lever i utkant av artens utbredningsområde. Rödingbeståndet i Vättern är det största och mest värdefulla i Sverige. Arten är också av stor vikt för fisket i Vättern. Ett högt fisketryck, höga naturvärden och yttre miljömässiga faktorer, så som ökad vattentemperatur i Vättern, ställer höga krav på fiskeregler som gör fisket hållbart. Akustisk telemetri bedöms vara en användbar metod för att fylla kunskapsluckor som idag begränsar utveckling och optimering av fiskeriförvaltningen i Vättern. Det primära målet med projektet som nu startas är att utvärdera funktionen hos nuvarande fiskeförbudsområden som används för att skydda rödingen i Vättern, men kommer även att ge annan värdefull information. Kartläggningen kommer bland annat att:

• visa var och när rödingen uppehåller sig inom tre fiskeförbudsområden och bidra till att öka kunskapen om hur rödingen nyttjar områden utanför förbudsområdena. Resultatet kan användas för att utvärdera hur effektiva nuvarande fiskeförbudsområden är, för att skydda rödingen.
• ge en bild av hur röding fångad på vertikalfiske, en modern form av pimpelfiske, klarar sig vid återutsättning. Vi vet att mycket fisk sätts tillbaka i sportfisket och att överlevnaden på återutsatt fisk har betydelse för rödingbeståndets utveckling.
• ge ökad kunskap om rödingens beteende och vandringar både vertikalt och horisontellt.
• kunna användas som ett underlag för att bedöma mängden röding och fisketrycket

För röding innefattar arbetet att märka minst 90 individer med hydroakustiska sändare, se bild, samt placera ut över 50 mottagare runt om i Vättern. Sändarna skickar ut ID-kodade ljudsignaler som detekteras, avkodas och tidstämplas av mottagarna (hydroforer) som placeras ut inom det område där man vill spåra fisken. Merparten av fiskarna kommer fångas, märkas och återutsätts inom fiskeförbudsområdena. Planerad fördelning är 60 rödingar fångade inne i fiskeförbudsområdena (20 per område) samt ytterligare 30 individer fångade utanför förbudsområdena (10 individer utanför respektive förbudsområde). Fisken fångas med sportfiske då det bedöms vara det skonsammaste sättet att få tag på fisk till försöket. Sändarna placeras i fiskens bukhåla genom ett litet välbeprövat kirurgiskt ingrepp direkt ute på sjön och återutsätts därefter så snabbt som möjligt. Fisken har inget yttre märke så det enda som syns på en märkt röding är ett litet snitt på buken som läker inom några veckor.

Utöver röding kommer även harr, lax och öring att märkas. Det kan även framöver bli aktuellt att märka andra fiskarter såsom gädda. För projektets genomförande finns särskild dispens samt särskilda tillstånd för att genomföra djurförsök.

Utförare: SLU, Länsstyrelsen i Jönköpings län

Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelserna runt Vättern

Tid: 2021–2024