Signalkräftan härstammar ursprungligen från Nordamerika och sattes ut i Vättern första gången 1969. Beståndsutvecklingen gick till en början långsamt men under de senaste 15–20 åren har tätheterna ökat kraftigt i sjön. Detta syns inte minst vid en granskning av yrkesfiskets fångststatistik då fångsterna fram till början av 2000-talet var mycket blygsamma. Arten är idag den mest värdefulla, sett ur ett ekonomiskt perspektiv, och spelar en stor roll för flertalet kategorier av nyttjare (yrkesfiskare, fiskerättsägare och fritidsfiskare med mängdfångande redskap).

Beståndet av signalkräfta i Vättern är ett ständigt aktuellt ämne för diskussion bland alla som är intresserade av Vättern och dess unika ekosystem. Bakgrunden till diskussionen är att signalkräftan, till skillnad från flertalet andra genuina arter i Vättern, är en introducerad art som tagit allt större plats, både ekologiskt och ekonomiskt. Kräftfisket har även stor betydelse för fritidsfisket på såväl enskilt som allmänt vatten.

Länsstyrelserna runt Vättern har tillsammans med före detta Fiskeriverkets och numera SLU:s Sötvattenslaboratorium utarbetat planer för att följa utvecklingen hos beståndet av signalkräfta. Inom ramen för dessa planer och i syfte att öka kunskapen om beståndets storlek, utveckling och geografiska spridning har kräftprovfisken genomförts under åren 2003, 2007, 2010, 2014 och 2018. I och med att arten nu är upptagen på den lista som är kopplad till EU:s förordning om invasiva, främmande arter bedöms övervakningen av beståndet vara än viktigare. Vidare har ny rådgivning från SLU Aqua i resurs- och miljööversikten 2021 visat på behovet av att minska fisketrycket på kräftan i Vättern. Att fortsatt upprätthålla en god beståndsövervakning med obrutna tidserier är således därför av största vikt.

Kräftprovfisket 2022 är en uppföljning av tidigare års provfisken. Den kunskap som erhålls kommer att vara mycket betydelsefull som underlagsmaterial vid beslut som rör den framtida förvaltningen av Vätterns signalkräftbestånd. Insamlade data kommer bland annat analyseras med avseende på täthet där jämförelser görs med tidigare års resultat. Att följa artens beståndsutveckling med hänsyn tagen till Natura 2000-området Vättern, dess värde som resurs, samt att den är upptagen på EU:s lista över invasiva och främmande arter och omfattas av ett hanteringsprogram med tillhörande föreskrifter gör att uppföljande fisken bedöms vara mycket högprioriterade. För projektets genomförande kommer det finns särskild dispens samt särskilda tillstånd för att genomföra djurförsök.

Utförare: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Finansiär: Länsstyrelserna runt Vättern

Tid: 2022