Hur gick miljöövervakning i Vättern 2023?

Vattenkemi

Djupprofiler med CTD-sond

Vid provtagningen vid Edeskvarna och Jungfrun i Vättern tas vattenprover samt görs mätningar med en CTD-sond i hela djupprofilen från vattenytan till botten. Förkortningen CTD kommer från engelskans conductivity, temperature and depth. Den sond som SGS´ underleverantör Medins Havs och Vattenkonsulter AB (numera Sweco) har kan utöver vattendjupet logga sex olika vattenkemiska parametrar samtidigt med extremt hög precision. I Vättern mättes i april, maj, juli, augusti och oktober 2024 temperaturen, konduktiviteten (salthalten) och fluorescensen.

CTD-sonden på Vättern i maj 2023 (foto: Medins Havs och Vattenkonsulter, nu Sweco).

Vid provtagningen i oktober vid Jungfrun var dock CTD-sonden upptagen till ett annat projekt när det vädermässigt passade att ta proverna i Vättern. Vid detta tillfälle upprättades i stället en temperaturprofil med hjälp av termometern i vattenhämtaren.

I lite djupare svenska sjöar utvecklas ett temperatursprångskikt under sommaren Av temperaturprofilerna framgår att det fanns ett väldigt tydligt språngskikt på 5-10 meters djup vid Edeskvarna i Vätterns södra del i juli, men att detta inte var lika tydligt vid Jungfrun i den norra delen, där det låg på 9-10 meters djup. Vid övriga provtagningar saknades tydligt språngskikt.

Profiler för temperatur och konduktivitet (salthalt) vid Edeskvarna och Jungfrun i Vättern i juli 2023 upprättade med CTD-sond. Data utgörs av medelvärden för varje halv meter + 10 cm.

Biologi

Bottenfauna

Varje år utförs undersökningar av bottenfauna på tre olika platser i Vättern. Alla platser är runt 90–100 m djupa och de djur som lever där speglar förhållandena i sjön. Bottenfaunan domineras av fåborstmaskar och vitmärlor, men även andra djurgrupper förekommer som fjädermyggor och musslor. Varje år påvisar bottenfaunan fortsatt mycket näringsfattiga och syrerika förhållanden i bottenvattnet. I Vättern finns flera olika ishavsrelikter som taggmärla, pungräkor och skorv. Dessa djur har funnits i Vättern sedan sjön var en del av havet och djuren har blivit kvar och anpassat sig efter att vattnet (och saltet) har dragit sig undan. De är alla rovdjur och därför inte så vanliga. Taggmärla och pungräka hittas nästan varje år, medan det största rovdjuret, skorv, är ovanligare. Den allt vanligare vitmärlan (figur 1), som de andra konsumerar, finns det många fler av. Vid 2023 års undersökning vid Omberg hittades till exempel nästan 1800 vitmärlor per kvadratmeter, men bara två taggmärlor.

Vitmärla (Monoporeia affinis), hane med långa antenner.

Växtplankton

Växtplanktonsamhället i Vättern har följts i drygt 40 år. År 2023 utfördes fem provtagningar vid två stationer under perioden april-oktober. Genom att analysera artsammansättning, arters relativa förekomst och deras biovolym bevakas näringstillståndet samt eventuella förändringar i växtplanktonsamhället. Vätterns växtplanktonsamhälle är typiskt för näringsfattiga sjöar.

År 2023 visar växtplanktonresultaten, som vanligt, på att ett näringsfattigt tillstånd råder och näringsstatusen var hög vid både Edeskvarna och Jungfrun. Det innebär små biovolymer, många indikatorarter för näringsfattiga förhållanden och endast en mycket liten mängd cyanobakterier (blågrönalger). Biomassan var under 0,2 mg/l vid alla provtagningar år 2023. Små arter som till exempel Tetraëdron minimum var. tetralobulatum, Uroglena sp. och Plagioselmis lacustris var vanligt förekommande.

Små växtplanktonarter från undersökningen i Vättern år 2023. Plagioselmis lacustris (till vänster), Tetraëdron minimum var. tetralobulatum (i mitten) och Uroglena sp. (till höger).

Djurplankton

Övervakningen av djurplankton i Vättern har utförts i mer än 40 år och omfattar hoppkräftor, hinnkräftor och hjuldjur. De är viktig föda för flera fiskarter. Djurplankton har även andra viktiga funktioner, bland annat genom att de äter växtplankton och partiklar, vilket ger ett klarare vatten. Under år 2023 var mängden djurplankton i Vättern fortsatt liten, vilket tyder på ett näringsfattigt tillstånd. Vanliga arter var till exempel hjuldjuren Conochilusoch Polyarthra vulgaris. Även ishavsrelikterna Eurytemora lacustris, Heterocope appendiculata och Limnocalanus macrurus var vanligt förekommande. Flera arter som indikerar näringsfattigdom förekom, till exempel Ploesoma hudsoni och Holopedium gibberum.

Hjuldjuret Ploesoma hudsoni (till vänster) och hinnkräftan Holopedium gibberum (till höger) från undersökningen i Vättern år 2023.