Benlöja (Alburnus alburnus)

Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU.

Allmänt

Benlöja, som även kallas löja, kan förväxlas med andra karpfiskar (mörtfiskar) eller med siklöja men skiljer sig från den senare bl.a. genom avsaknad av fettfena som är en liten tjock fena utan strålar som sitter baktill på ryggen närmast stjärtfenan. Benlöjan blir ca 20 cm lång och är mer långsträckt än flertalet av sina släktingar bland karpfiskarna och har ett tydligt underbett. Benlöjan är en stimfisk som under den varma årstiden framför allt uppehåller sig i ytvattenskiktet och gärna ute på öppet vatten, vilket gör att den utgör en viktig bytesfisk för bland annat gös och stor abborre. Benlöjan fångar gärna föda från vattenytan, vilket kan röra sig om insekter eller annat som fallit ner på ytan. Djurplankton är ett stort inslag i benlöjans föda, men i konkurrens med siklöjan är benlöjan inte lika effektiv att fånga plankton.

Benlöjan i Vättern

Konkurrensen med siklöjan gör att benlöjan förekommer mer allmänt i de näringsrika och strandnära områdena. Tyngdpunkten på artens förekomst i Vättern är förskjuten till skärgårdsområdet och norra delen av sjön även om den inte är ovanlig även i södra delen. Benlöjan leker på försommaren och det är inte ovanligt att den vandrar upp i tillrinnande vattendrag och leker.

Vill du veta mer?

Artfakta benlöja – Artdatabanken