Gå direkt till innehåll

PFAS i Vättern

Den senaste tiden har det pratats mycket om PFAS och Vättern. Men vad är PFAS, hur mycket finns det i Vättern, varifrån kommer det och vad händer nu?

Vad är PFAS?

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av runt 10000 högfluorerade och industriellt framställda kemikalier. PFAS har mycket användbara egenskaper: de är vatten-, fett- och smutsavvisande och används därför i många produkter. Läs mer hos Kemikalieinspektionen.

Användning
PFAS-ämnen har använts sedan 1950-talet till exempel för impregnering av kläder, i skönhetsprodukter, livsmedelsförpackningar, non-stick-stekpannor och skidvalla, till ytbehandling och rengöring samt i brandskum.

Påverkan på människan och miljön
PFAS-ämnen räknas som organiska miljögifter och många är stabila, bioackumulerande och giftiga. De bryts inte ned – inte alls eller bara mycket långsamt – och är därför länge kvar i miljön. De ansamlas i levande organismer och lagras bland annat i blodet. Och de är skadliga: i (mycket) höga koncentrationer kan de påverka bland annat fettmetabolismen och immunsystemet och leda till låg födelsevikt och försämrad tillväxt. De flesta studier har gjorts på två PFAS-ämnen – PFOS och PFOA – som tycks vara de skadligaste.

Var finns PFAS?

Många PFAS-ämnen sprids lätt och förkommer mer eller mindre överallt i naturen. Man har hittat PFAS i antarktis, i isbjörnars blod och i många svenska sjöar – inklusive Vättern.

Varifrån kommer PFAS?
Generellt kan PFAS släppas ut till miljön under alla steg av dess livscykel. Dvs under produktion (dock produceras PFAS inte i Sverige), när PFAS-innehållande produkter framställs, när dessa produkter sen används och senare har slängts. PFAS kan alltså läcka eller släppas ut från industriella områden, med avloppsvatten och dagvatten, från deponier och förorenade områden som brandövningsplatser. En del kommer även luftvägens, det vill säga med regn eller snö.

Kända källor till Vättern:

  • Bottensjön (via Kärnebäcken, Karlsborgs flygplats)
  • Munksjön (inklusive via Sandserydsån, Axamo flygplats)
  • Huskvarnaån (inklusive Nässjöån)
  • Forsviksån
  • Deposition (regn eller snö)
  • Andra källor är avloppsreningsverk, deponier, industriområden och brandövningsplatser.

Enligt en studie är deposition en relativt stor källa av PFAS till Vättern, till exempel tillförs nästan hälften av all PFOS och PFOA genom deposition på vattenytan. För andra PFAS-ämnen kan andelen vara ännu större dvs upp emot 75%.

Människor får i sig PFAS huvudsakligen via mat (till exempel fisk), konsumentprodukter och kontaminerat dricksvatten.

Hur mycket PFAS finns det?

I vatten

PFOS-halter i Vätterns vatten ligger på 1,05 ng/L, summan av PFAS-22 är 4,5 ng/L, och PFAS-4 2,35 ng/L (all data är medelvärden för 2023).

PFAS-halter i Vätterns ytvatten (station Jungfrun och Edeskvarnaån), Motala ström och två tillflöden. Överst: Alla uppmätta PFAS-ämnen. Underst: PFAS-4 halter. Enhet: ng/L.

I Vätterns tillflöden varierar PFOS-halter från 0,3 till 3,5 ng/L. De högsta halter i avrinningsområdet har uppmätts i Kärnebäcken (148 ng/L), en liten bäck som avvattnar delar av Karlsborgs flygplats och mynnar i Bottensjön. Vattenförvaltningens gränsvärde (EQS) för PFOS i vatten är 0,65 ng/L.

PFAS-halter i Vätterns utlopp – Motala ström – och i två av de tre största tillflöden mäts regelbundet (flera gånger per år).

  • Motala ström: 0,95 ng/L PFOS; 2,1 ng/L PFAS-4
  • Huskvarnaån: 0,92 ng/L PFOS; 2,0 ng/L PFAS-4
  • Munksjöns utlopp: 3,45 ng/L PFOS; 5,6 ng/L PFAS-4

Resultat publiceras löpande på Vätternkartan.

Generellt kan man se att sjöar som ligger nära städer har högre halter PFAS än sjöar i opåverkade områden.

Några exempel, PFOS:

  • Vättern:        1 ng/L
  • Vänern:        lika med Vättern
  • Mälaren:      varierar mycket, upp emot >4 ng/L
  • Storsjön:      varierar mycket, upp till 49 ng/L
  • Unden:         0.4 – 0.5 ng/L
  • Bottensjön: 3.6 ng/L
I fisk

PFAS analyseras regelbundet inom den reguljära miljöövervakningen i röding och sedan 2019 även i abborre. Fler arter analyseras på projektbasis. Vattenförvaltningens gränsvärde (EQS) för PFOS i fisk är 9,1 ng/g (muskel).

Senaste resultat:

  • Röding: 13-18 ng/g PFOS; 14-22 ng/g PFAS-4
  • Abborre: 10-16 ng/g PFOS; 11-17 ng/g PFAS-4
  • Sik: 17,6 ng/g PFOS; 18 ng/g PFAS-4 (obs! endast ett prov)
PFAS-4-halter i röding (2018-2023, 7 samlingsprov), sik (2016-2020, 2 samlingsprov) och abborre (2019-2023, 6 samlingsprov).

Äldre mätningar (innan 2018) finns för ytterligare arter, bland annat öring, nors och siklöja. Alla var över miljökvalitetsnormen på 9,1 ng/g.

Hur mycket PFAS ”får” det finnas?

Till skillnad från många andra ämnen som klassas som miljögifter (till exempel dioxin, tungmetaller) förkommer PFAS inte naturligt. Den naturliga bakgrundshalten är alltså 0. Men PFAS-ämnena detekteras även i opåverkade områden på grund av deras spridningsförmåga.

Inom vattenförvaltning finns det gränsvärden för PFOS i ytvatten och i biota (fisk). Om dessa gränsvärden överskrids visar det på att en sjö är påverkad av PFOS-utsläpp. För fisk gäller 9.1 ng/g färskvikt, och för vatten 0.65 ng/L. Framförallt biotahalten är en så kallad gränsvärdesnorm, och när denna överskrids bör inga åtgärder tillåtas som kan orsaka en ytterligare höjning av PFOS i en sjö (eller annan vattenförekomst).

I Vättern (och många andra sjöar) överskrids gränsvärdet för ytvatten. Men även gränsvärdet för fisk överskrids i Vättern i flera undersökta fiskarter.

För dricksvatten gäller andra gränsvärden. EU-dricksvattendirektivet har fastslagit en gräns på 100 ng/L för PFAS-20 (500 ng/L för total PFAS). Sedan 2023 finns ett nationellt gränsvärde för PFAS-4 (summan för PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA) på 4 ng/L, som tillämpas från 2026.

På flera platser i Sverige har höga PFAS-halter uppmätts i kommunalt dricksvatten, bland annat i Uppsala och Kallinge, på grund av förorenat grundvatten.

PFAS-4-halten i Vätterns ytvatten ligger på 2.35 ng/L (medelvärde 2023).

För fisk (eller andra livsmedel) finns sedan 2023 gränsvärden för saluföringen. Gränsvärden skiljer sig för olika arter:

  • Lake, gädda, lax och öring (m.m.): 8 ng/g PFAS-4 (7 ng/g PFOS)
  • Röding, sik, abborre och nors (m.m.): 45 ng/g PFAS-4 (35 ng/g PFOS)
  • Kräfta: 5 ng/g PFAS-4 (3 ng/g PFOS)
  • Fisk som används i mat till småbarn: 2 ng/g PFAS-4

Dessutom har Livsmedelsverket infört tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk, där fiskar bör regelbundet undersökas om halten PFAS-4 är förhöjd, och att man om möjligt begränsar, (eller avstå från) att regelbundet äta fisk som innehåller höga halter av PFAS. Länsstyrelserna runt Vättern har, efter samråd med Livsmedelsverket, gått ut med tillfälliga kostrekommendationer med anledning av PFAS:

  • Barn, ungdomar, gravida, ammande kvinnor och den som vill bli gravid i framtiden bör inte äta fisk från Vättern mer än 2–3 gånger per år.
  • Övriga bör inte äta fisk från Vättern mer än 12 gånger per år.

Kostrekommendationen gäller all fisk fångad i Vättern, upp till Hammarbron i Askersunds kommun. Kostrekommendationen gäller inte kräfta, då PFAS-halter är betydligt lägre i kräfta än i fisk. 

Länsstyrelserna har tidigare informerat om förhöjda halter PFOS i röding från Vättern.

Att äta fisk är samtidigt en viktig källa till näringsämnen. EU-kommissionen har därför beställt en risk- och nyttovärdering av fisk från EFSA. När denna värdering är klar kommer mer specifika kostråd att kunna ges från Livsmedelsverket.

Varför är det jämförelsevis höga halter PFAS i fisk?

PFAS-halter i flera fiskarter från Vättern är högre än vad normalt kan förväntas vid de uppmätta vattenhalterna.

Många miljögifter som bland annat vissa PFAS-ämnen, men även dioxiner och PCB:er bioackumulerar (ansamlas) i levande organismer, dvs halter är högre i organismer än i omgivande vattnet. I en så näringsfattig sjö som Vättern med få fiskar “delas” miljögiftmolekylerna i vattnet på färre organismer, som leder till en högre halt i dessa organismer än i näringsrika sjöar (så kallad biologisk utspädning).

Figur som förklarar biologisk utspädning.
Biologisk utspädning. Bild: Mats Tröjbom.

En del miljögifter – dioxiner och PCB:er – är kända för att biomagniferas också, dvs de anrikas uppåt i näringskedjan så att halter är högre i röding än i sik. Om så är fallet även för PFAS är idag oklart.

Vad händer över tid då?

Vi vet inte. Tidigare har detektionsgränserna varit för höga, det vill säga när man analyserade Vätternvatten gick det inte att detektera något PFAS alls. Därför finns det inga användbara resultat från innan 2017 för Vättern. Tillgängliga data för fisk är för glesa för att någon tydlig trend skulle kunna utläsas.

PFOS har varit förbjudit i EU (med vissa undantag) sedan 2008, PFOA sedan 2020 och PFHxS sedan 2023. Både tre är inkluderade i Stockholmskonventionen och förbud av ytterligare ämnen diskuteras inom EU. När dessa ämnen inte längre får användas kommer deras spridning i miljön att minska. Över tid förväntas PFOS-halter – och halter av andra förbjudna PFAS-ämnen – minska i miljön. Studier i bland annat fisk från andra sjöar har redan visat på nedåtgående trender.

Figur som visar halter PFOS i fisk sedan 1980-talet
PFOS-halter har börjat minska i framförallt södra Sverige. Bild: Sveriges vattenmiljö (2021)

Vad händer nu?

Vätternvårdsförbundet undersöker halter av PFAS i Vättern och vissa tillflöden flera gånger per år inom den reguljära miljöövervakningen. Abborre och röding analyseras enligt program vart 3:e år.

Vätternvårdsförbundet har tidigare påtalat att PFAS-halter i Vättern är förhöjda och behöver minska.

Därför behövs åtgärder – runt hela sjön och så snart som möjligt – för att minimera tillförseln av PFAS till Vättern. På grund av Vätterns långa omsättningstid på 60 år kvarstannar persistenta miljögifter som PFAS länge i sjön, och det kan tar tid tills åtgärder för att minska tillförsel får genomslag. Med anledning av den höga tillförseln genom deposition är det tydligt att åtgärder behövs på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationell.

Under sommaren 2024 kommer länsstyrelserna, i samverkan med Livsmedelsverket, provta kräftor för att analysera nivåerna av PFAS. Tidigare resultat visar på att PFAS-halter är betydligt lägre än i fisk. Länsstyrelsen genomför också kartläggningar av PFAS-utsläpp och PFAS-förorenade områden på uppdrag av Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI). Det innebär översiktliga provtagningar för att se om PFAS finns i ett område i jord, ytvatten och grundvatten. Länsstyrelsen kan som tillsynsmyndighet också ställa krav på de verksamheter som orsakat en PFAS-förorening.

Vid alla tre (kända) punktkällor till Vättern är arbeten på gång för att på sikt minska PFAS-tillförseln till Vättern, bland annat genom rening av ytvatten. Två reningsverk i avrinningsområdet har undersökt möjligheten av avancerad rening för att ta bort bland annat läkemedelsrester och PFAS.

Karlsborgs flygplats: PFAS-förorenat vatten från Karlsborgs flygplats renas i ny anläggning

Jönköpings flygplats: Information på Länsstyrelsens hemsida

Förstudie avancerad rening i avloppsreningsverk: Hjo kommun [.pdf] och Nässjö kommun.