Den senaste tiden har det pratats mycket om PFAS och Vättern. Men vad är PFAS, hur mycket finns det i Vättern, varifrån kommer det och vad händer nu?
Vad är PFAS?
PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av runt 10000 högfluorerade och industriellt framställda kemikalier. PFAS har mycket användbara egenskaper: de är vatten-, fett- och smutsavvisande och används därför i många produkter. Läs mer hos Kemikalieinspektionen.
Användning
PFAS-ämnen har använts sedan 1950-talet till exempel för impregnering av kläder, i skönhetsprodukter, livsmedelsförpackningar, non-stick-stekpannor och skidvalla, till ytbehandling och rengöring samt i brandskum.
Påverkan på människan och miljön
PFAS-ämnen räknas som organiska miljögifter och många är stabila, bioackumulerande och giftiga. De bryts inte ned – inte alls eller bara mycket långsamt – och är därför länge kvar i miljön. De ansamlas i levande organismer och lagras bland annat i blodet. Och de är skadliga: i (mycket) höga koncentrationer kan de påverka bland annat fettmetabolismen och immunsystemet och leda till låg födelsevikt och försämrad tillväxt.
Var finns PFAS?
Många PFAS-ämnen sprids lätt och förkommer mer eller mindre överallt i naturen. Man har hittat PFAS i antarktis, i isbjörnars blod och i många svenska sjöar – inklusive Vättern.
Varifrån kommer PFAS?
Generellt kan PFAS släppas ut till miljön under alla steg av dess livscykel. Det vill säga under produktion (dock produceras PFAS inte i Sverige), när PFAS-innehållande produkter framställs, när dessa produkter sen används och senare har slängts. PFAS kan alltså läcka eller släppas ut från industriella områden, med avloppsvatten och dagvatten, från deponier och förorenade områden som brandövningsplatser. En del kommer även luftvägens, det vill säga med regn eller snö.
Kända källor till Vättern:
- Bottensjön (via Kärnebäcken, Karlsborgs flygplats)
- Munksjön (inklusive via Sandserydsån, Jönköpings flygplats)
- Huskvarnaån (inklusive Nässjöån, bland annat Boda deponi)
- Forsviksån
- Deposition (regn eller snö)
- Andra källor är avloppsreningsverk, deponier, industriområden och brandövningsplatser.
Enligt en studie är deposition en relativt stor källa av PFAS till Vättern, till exempel tillförs nästan hälften av all PFOS och PFOA genom deposition på vattenytan. För andra PFAS-ämnen kan andelen vara ännu större dvs upp emot 75%.
Människor får i sig PFAS huvudsakligen via mat (till exempel fisk), konsumentprodukter och kontaminerat dricksvatten.
Hur mycket PFAS finns det?
I vatten
PFOS-halter i Vätterns vatten ligger på 0,83 ng/L, summan av PFAS-22 är 3,8 ng/L, och PFAS-4 1,9 ng/L (all data är medelvärden för 2025-26). Ett tiotal PFAS-ämnen förekommer regelbundet, andelsmässigt flest är PFOS, PFHxS och PFOA.

Data: 2025 till och med sommaren 2026.
I Vätterns tillflöden varierar PFAS-halter beroende på föroreningssituation. PFAS har analyserats i ett 40-tal av Vätterns tillflöden och halter varierar mellan närmare 0 och över 500 ng/L PFAS-11. De högsta halter i avrinningsområdet har uppmätts i Kärnebäcken, en liten bäck som avvattnar delar av Karlsborgs flygplats och mynnar i Bottensjön.
PFAS-halter i Vätterns utlopp – Motala ström – och i de tre största tillflöden mäts regelbundet (6 gånger per år). Halter och ”sammansättning” i Motala ström liknar utsjön, Forsviksån har signifikant lägre halter, medan halter är högst i Huskvarnaån och Munksjöns utlopp. PFAS-ämnen skiljer sig mellan Huskvarnaån och Munksjön som visar på olika föroreningskällor.

Resultat publiceras löpande på Vätternkartan.
I fisk
PFAS analyseras regelbundet inom den reguljära miljöövervakningen vart tredje år (nästa gång 2026) i röding och sedan 2019 även i abborre. Fler arter analyseras på projektbasis.
Halter är tydligt förhöja i alla av Vätterns fiskarter, varför länsstyrelser har gått ut med kostrekommendationer med anledning av PFAS.

Data: 2020-2024.
Äldre mätningar (innan 2020) bekräftar bilden av förhöja halter i i princip alla fiskarter från Vättern.
Hur mycket PFAS ”får” det finnas?
Till skillnad från många andra ämnen som klassas som miljögifter (till exempel dioxin, tungmetaller) förkommer PFAS inte naturligt. Den naturliga bakgrundshalten är alltså 0. Men PFAS-ämnena detekteras även i opåverkade områden på grund av deras spridningsförmåga.
Inom vattenförvaltning finns det gränsvärden för PFOS i ytvatten och i biota (fisk). Om dessa gränsvärden överskrids visar det på att en sjö är påverkad av PFOS-utsläpp. För fisk gäller 9.1 ng/g färskvikt, och för vatten 0.65 ng/L. Framförallt biotahalten är en så kallad gränsvärdesnorm, och när denna överskrids bör inga åtgärder tillåtas som kan orsaka en ytterligare höjning av PFOS i en sjö (eller annan vattenförekomst).
2026 beslutade EU ett nytt prioämnesdirektiv och framöver kommer nya gränsvärden för PFAS gälla – för summan av 25 PFAS-ämnen inklusive TFA. Nytt är också att man tar hänsyn till ämnenas olika toxicitet, där halter multipliceras med en toxicitetsfaktor (”PFOA-ekvivalenter”). För ytvatten gäller då 4.4 ng/L PFOA-ekvivalenter, för fisk 0,077 ng/g PFOA-ekvivalenter. Gränsvärdet för fisk är så lågt att det kommer överskridas i alla svenska vatten.
För dricksvatten gäller andra gränsvärden. EU-dricksvattendirektivet har fastslagit en gräns på 100 ng/L för PFAS-21 (500 ng/L för total PFAS). Sedan 2023 finns ett nationellt gränsvärde för PFAS-4 (summan för PFOS, PFOA, PFHxS och PFNA) på 4 ng/L, som tillämpas från 2026.
På flera platser i Sverige har höga PFAS-halter uppmätts i kommunalt dricksvatten, bland annat i Uppsala och Kallinge, på grund av förorenat grundvatten.
PFAS-4-halten i Vätterns ytvatten ligger på 1,9 ng/L (medelvärde 2025-26).
För fisk (eller andra livsmedel) finns sedan 2023 gränsvärden för saluföringen. Gränsvärden skiljer sig för olika arter:
- Lake, gädda, lax och öring (m.m.): 8 ng/g PFAS-4 (7 ng/g PFOS)
- Röding, sik, abborre och nors (m.m.): 45 ng/g PFAS-4 (35 ng/g PFOS)
- Kräfta: 5 ng/g PFAS-4 (3 ng/g PFOS)
- Fisk som används i mat till småbarn: 2 ng/g PFAS-4
Dessutom har Livsmedelsverket infört tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk, där fiskar bör regelbundet undersökas om halten PFAS-4 är förhöjd, och att man om möjligt begränsar, (eller avstå från) att regelbundet äta fisk som innehåller höga halter av PFAS. Länsstyrelserna runt Vättern har, efter samråd med Livsmedelsverket, gått ut med tillfälliga kostrekommendationer med anledning av PFAS:
- Barn, ungdomar, gravida, ammande kvinnor och den som vill bli gravid i framtiden bör inte äta fisk från Vättern mer än 2–3 gånger per år.
- Övriga bör inte äta fisk från Vättern mer än 12 gånger per år.
Kostrekommendationen gäller all fisk och kräftor fångade i Vättern, upp till Hammarbron i Askersunds kommun.
Länsstyrelserna har tidigare informerat om förhöjda halter PFOS i röding från Vättern.
Att äta fisk är samtidigt en viktig källa till näringsämnen. EU-kommissionen har därför beställt en risk- och nyttovärdering av fisk från EFSA. När denna värdering är klar kommer mer specifika kostråd att kunna ges från Livsmedelsverket.
Varför är det jämförelsevis höga halter PFAS i fisk?
PFAS-halter i flera fiskarter från Vättern är högre än vad normalt kan förväntas vid de uppmätta vattenhalterna.
Många miljögifter som bland annat vissa PFAS-ämnen, men även dioxiner och PCB:er bioackumulerar (ansamlas) i levande organismer, dvs halter är högre i organismer än i omgivande vattnet. I en så näringsfattig sjö som Vättern med få fiskar “delas” miljögiftmolekylerna i vattnet på färre organismer, som leder till en högre halt i dessa organismer än i näringsrika sjöar (så kallad biologisk utspädning).

En del miljögifter – dioxiner och PCB:er – är kända för att biomagniferas också, dvs de anrikas uppåt i näringskedjan så att halter är högre i röding än i nors. Om så är fallet även för PFAS är idag oklart.
Vad händer över tid då?
Naturhistoriska Riksmuseet och vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren har undersökt PFAS-halter i fisk tillbaka till 1970-talet. PFAS-halter i fisk från Vättern har börjat minska sedan 2008, i Vänern och Mälaren några år tidigare. Likande resultat finns från ”de andra” stora sjöarna, Bolmen och Östersjön.
PFOS har varit förbjudit i EU (med vissa undantag) sedan 2008, förbud på PFOA, PFHxS och PFHxA har tillkommit under senare år. PFOS, PFOA och PFHxS är även reglerade enligt Stockholmskonventionen för global utfasning. Inom EU diskuteras ett PFAS-förbud som skulle innefatta runt 10.000 ämnen.
Vad händer nu?
Vätternvårdsförbundet undersöker halter av PFAS i Vättern och vissa tillflöden flera gånger per år inom den reguljära miljöövervakningen. Abborre och röding analyseras enligt program vart 3:e år (nästa gång 2026).
Under 2026 analyseras även ultrakorta PFAS i Vättern och tillflödena, dessutom pågår ett källspårningsprojekt för att hitta fler okända PFAS-källor.
Vätternvårdsförbundet har tidigare påtalat att PFAS-halter i Vättern är förhöjda och behöver minska.
Därför behövs åtgärder – runt hela sjön och så snart som möjligt – för att minimera tillförseln av PFAS till Vättern. På grund av Vätterns långa omsättningstid på 60 år kvarstannar persistenta miljögifter som PFAS länge i sjön, och det kan tar tid tills åtgärder för att minska tillförsel får genomslag. Med anledning av den höga tillförseln genom deposition är det tydligt att åtgärder behövs på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationell.
Länsstyrelserna och kommuner genomför kartläggningar av PFAS-utsläpp och PFAS-förorenade områden på uppdrag av Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI).
Vid tre stora (kända) punktkällor till Vättern finns nu reningsanläggningar för att minska spridning av PFAS till Vättern. Två reningsverk i avrinningsområdet har undersökt möjligheten av avancerad rening för att ta bort bland annat läkemedelsrester och PFAS.
Karlsborgs flygplats: Ny PFAS-reningsanläggning på Karlsborgs flygplats
Jönköpings flygplats: Information på Länsstyrelsens hemsida
Förstudie avancerad rening i avloppsreningsverk: Hjo kommun [.pdf] och Nässjö kommun.