Rapport 149: Signalkräftans påverkan på Vätterns ekosystem

Föreliggande rapport är en litteraturstudie med ett generellt fokus på signalkräftan i akvatiska system och mer specifikt koncentrerat till Vätterns ekosystem. Den ska därmed ses som ett underlag till att öka förståelsen för signalkräftans potentiella ekologiska betydelse i Vättern. Framtagandet av rapporten, som varit en del i ett större LEADER-projekt har varit möjlig att genomföra tack vare bidrag från LEADER Vättern som fördelar medel ur europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Förutom dessa medel har sammanställningen även medfinan­sierats av de fyra länen runt Vättern.
Framsida rapport 149

Vätternvårdsförbundets ”Förvaltningsplan för fisk och fiske i Vättern 2017-22” definierar följande åtgärdsbehov: ”Utreda signalkräftans effekter på Vätterns ekosystem” (Setzer 2017). Detta är den huvudsakliga anledningen till att föreliggande rapport har färdigställs. I detta sammanhang är det också viktigt att poängtera att signalkräfta är en kontroversiell art. Samtidigt som det är en betydelsefull art för många är det flera andra som ser arten som ett hot mot Vätterns ekosystem. Rapporten bör betraktas som en litteraturstudie med ett generellt fokus på signalkräftan i akvatiska system och mer specifikt koncentrerat till Vätterns ekosystem. Den ska därmed ses som ett underlag till att öka förståelsen för signalkräftans potentiella ekologiska betydelse i Vättern samt att inspirera till fler undersökningar om signalkräftans roll i sjön och dess tillrinnande vattendrag. En förbättrad förståelse för dess påverkan ger också möjlighet att hantera och förvalta arten enligt ett ekosystembaserat synsätt vilket är en förutsättning för kommande förvaltningsplaner för fisk och fiske i Vättern. Vikten att studera signalkräftan i den miljö som den sedan fiskas i kan inte nog poängteras. Fisket är en starkt påverkande faktor gällande beståndens storleksstruktur och kräftornas numerära antal.

Sammanställningen baseras på befintlig kunskap om Vättern som tillhandahållits av Länsstyrelsen i Jönköping, Vätternvårdsförbundet, SLU, Havs- och vattenmyndigheten, yrkesfiskarna i Vättern samt från forskningsresultat inom ämnesområdet.