I Vättern har kontinuerliga provtagningar ägt rum sedan 1960-talet. Tillsammans med vissa mynningsstationer och utflödet kallas detta samordnad nationell miljöövervakning och denna bedrivs enligt särskilt upprättat program. Det är Vätternvårdsförbundet som ombesörjer att denna samordning blir så vetenskapligt , ekonomiskt och miljömässigt effektivt som möjligt. I tillrinnande vattendrag och sjöar runt Vättern bedrivs ytterligare provtagningar i andra regier till exempel så kallat recipientkontroll, biologisk återställning eller i särskilda åtgärdsområden.
Syftet med dessa undersökningar är att få veta hur Vättern mår: För att följa upp vattendirektivets och miljömålens krav, för att upptäcka problem samt följa åtgärder. Data används dessutom som underlag i miljöprövningar, och inom forskningen.
Miljöövervakning genomförs enligt fastställda metoder och av ackrediterade provtagare och laboratorier – för att säkerställa att resultat är jämförbara både över tid och rum.
Undersökningar i Vättern finansieras huvudsakligen genom medlemmars undersökningsavgift och via uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten inom det nationella delprogrammet Stora Sjöar.
Totalt ingår 29 delmoment i programmet – från vattenkemi till fisk- och andra biologiska undersökningar i utsjön, strandområden och tillflöden, miljögifter i flera matriser samt främmande arter och klimatrelaterade parametrar. Exempel på ingående moment är:
- Vattenkemi i utsjön, i (vissa) tillflöden och i Motala Ström
- Växtplankton och djurplankton
- Bottenfauna
- Glacialrelikter
- Undervattensväxter
- Fisksamhället
- Deposition
- Miljögifter i sediment och biota
Ett nytt övervakningsprogram för perioden 2022-2027 har antagits av styrelsen hösten 2021.
Viktiga förändringar i programperioden 2022-27 är:
- flera moment som genomförs regelbundet och avser helsjön lyfts in i programmet, bl.a. flera fiskundersökningar som artövervakning (rödinglek, flugutter mm) och glacialrelikter samt fåglar på skär
- miljögiftsprogrammet tydliggörs för vatten, biota och sediment och anpassas till krav från bland annat Vattendirektivet
- en femte utsjöprovtagning – under höstcirkulationen – läggs till för att följa hela säsongen för växtplanktonutvecklingen, öka klimatrelaterade information och uppfylla lagkrav på övervakningen
- den årlige årsskriften ersätts med en större utvärdering vart tredje år som utförs med hög vetenskaplig grund och en bedömning av status och tillstånd, och en utökad statistisk analys av bland annat trender
Resultat sammanfattas i förbundets rapporter, och (rå)data finns tillgängliga via Vätternkartan och de nationella datavärder – bland annat SLUs Miljödata MVM och SGU. Om du letar efter data – kontakta oss på kansliet så hjälper vi dig.
Hur det gick för undersökningen i Vätterns utsjö det senaste året kan du läsa om här: Miljöövervakning 2023.