Särskild status: Typisk art (indikator) för Vätterns N2000-habitat

Allmänt

Harr är en laxfisk som karaktäriseras av sin stora vackra ryggfena. Ett annat speciellt kännetecken är dess svaga doft av timjan (Latinska namnet ”Thymallus” från klassisk grekiska thýmos (θύμος) som betyder timjan). Harrbeståndet i Vättern är landets sydligaste naturliga förekomst och beståndet betraktas som mycket skyddsvärt. Harren i Vättern, lokalt även kallad Vala, är sjölevande förutom under det första yngelstadiet och under lekperioden då delar av beståndet stiger i Vätterns tillrinnande vattendrag för att leka. Vid leken nyttjar harren endast vattendragens nedre delar till skillnad från t ex öring och flodnejonöga som vandrar i princip så långt det är fysiskt möjligt. Det förekommer även att harren leker på strömsatta och renspolade stenbottnar på grundområden och längs steniga stränder i framförallt Vätterns norra delar. Både i sjön och i vattendragen sker leken på bottnar med sand, grus och sten då temperaturen i vattendragen överstiger 4°C, majoriteten av leken sker dock i intervallet 7-12°C, vilket normalt brukar inträffa från slutet av april till slutet av maj, men leken kan börja redan i slutet av mars. Ett tjugotal av Vätterns tillflöden, främst längs den sydvästra sidan av Vättern, utnyttjas av harren som reproduktionsområden, se karta. Harren i Vättern blir könsmogen vid 3-4 års ålder, vilket motsvarar en längd på cirka 30–35 cm. Maxlängden på harr är runt 50 cm i Vättern. Vid leken sker ingen nämnvärd nergrävning av romkornen utan de något klibbiga befruktade äggen får falla ner mellan stenar och grus. Kläckningen sker i början/mitten av juni beroende på vattentemperaturen. Ynglen vandrar efter kläckning i princip omgående ut i Vättern för att växa upp. Livet i Vättern tillbringar harren relativt strandnära och på grundområden. Födan består huvudsakligen av insekter, kräftdjur, snäckor och sötvattengråsuggor, men större harr kan även övergå till fiskdiet även om det sannolikt är sällsynt i Vättern.

Harren i Vättern

Beståndsstatus för harr bedöms som dålig och årliga inventeringar visar att mängden lekande harrar i flera vattendrag minskat till kritiskt låga nivåer. I vissa vattendrag riskerar harren att slås ut av ytterligare försämring. Eftersom orsakerna till Vätterharrens nedgång inte är klarlagda är det dessvärre svårt att genomföra riktade åtgärder för att gynna och/eller hjälpa arten.

Övervakning och undersökningar

Traditionella miljöövervakningsmetoder i Vättern fångar inte upp harrens utveckling över tid. Därför är flugutterprovfiske och lekfiskräkning med hjälp av frivilliga viktiga underlag för förvaltningen och åtgärdsarbetet för harren i Vättern.

Karta över harrobservationer och besökta vattendrag vid lekfiskräkning för harr 2022. 

Bild som visar observationer av harr i Vätterns tillflöden under leken.

Åtgärdsarbete

Ett antal åtgärder har genomförts för harren under de senaste åren i några av Vätterns tillflöden som harren utnyttjar för sin reproduktion. Vätterharren större delen av sitt liv ute i Vättern, något som innebär att riktade insatser ute i sjön främst består i regleringen av fiskets bedrivande. Därför satsas extra resurser på att vända den negativa utvecklingen samt öka förståelsen för varför harren har minskat. Under 2022 genomförs en extra stor satsning på harr, läs mer om dessa åtgärder här!

Positivt inför framtiden är att harrens situation har lyfts fram och fått ett större fokus de senaste åren, vilket har inneburit att medvetenheten om arten och dess behov har ökat hos privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter. Värt att notera i sammanhanget är även den växande grupp av bland annat sportfiskare runt Vättern som på olika sätt engagerar och intresserar sig för harren. Dessa personer (lekfiskräknare) bidrar mycket genom sitt ideella arbete vid inhämtning och spridning av information om harren i Vättern, samt vid genomförandet av åtgärder.

Vidare läsning

Artfakta harr – Artdatabanken
Förvaltningsplan för fisk- och fiske i Vättern 2017-2022 – Harr
Fisketips – Harr
Resursöversikt – Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020