Inventering av större rovmärla i Vättern

I början på året påträffades den invasiva arten större rovmärla (Dikerogammarus villosus) i Vättern. Arten är en "värstingsart" och det är extremt olyckligt att den nu finns i Vättern.
Artbestämning av märlkräfta.

Under våren och sommaren har länsstyrelser runt Vättern genomfört en omfattande inventering för att ta reda på hur långt rovmärlan är spridd i sjön. Över 70 lokaler runt hela Vättern inventerades, rovmärlor hittades tyvärr vid 18 av dessa lokaler.

Inventering av större rovmärla.
Inventering av större rovmärla i Vättern.

Var finns arten?

Större rovmärlan förekommer huvudsakligen vid Vätterns östra och södra stränder, samt på Visingsö. De flesta fynd gjordes runt Hästholmen, Gränna och Visingsö. Arten har inte hittats i Västra Götalands län eller Örebro län.

Karta över Vätterns avrinningsområde med de inventerade lokalerna.
Över 70 lokaler inventerades runt Vättern. Rovmärlan konstaterades vid 18 av dessa lokaler (röda prickar).

Länsstyrelserna har även gjort inventeringar utanför Vättern, bland annat i Vänern och Göta kanal. Inga fynd gjordes utanför Vättern.

Hur kom den hit?

Större rovmärla har sitt ursprung i den pontokaspiska regionen. Den har med människans hjälp spritt sig till bland annat Polen, Tyskland, Storbritannien och Holland. Där är den nu allmänt etablerad. Genetiska studier visar att rovmärlor i Vättern härstammar från Västeuropa. Då arten endast förekommer i Vättern har den troligen transporterats från kontinenten direkt till Vättern, till exempel när man flyttade båtar eller annan utrustning.

Värstingsart

Större rovmärla är större och kraftigare än de svenska arterna och mer aggressiv, till exempel kan den döda fler byten än den äter upp. När rovmärlan invaderar ett vatten förändras ofta bottenfaunasamhället – insektslarver, inhemska märlkräftor och andra smådjur som lever nära stranden – och flera av de lokala arterna minskar kraftigt eller försvinner.

Dikerogammarus villosus från Vättern
Större rovmärla (Dikerogammarus villosus) från Vättern. Foto: Jonas Roth

Hur kommer den påverka Vättern?

Vi vet inte än hur arten kommer påverka Vätterns ekosystem eller ekosystemtjänster i stort. På de platserna där arten har konstaterats har den snabbt tagit över bottenfaunaekosystemet och förträngt de inhemska märlkräftorna och även andraarter. Det är extremt olyckligt att arten nu finns i Vättern, som har ett rikt bottenfaunaekosystem med många sällsynta arter.

Hindra spridning

Att utrota arten bedöms vara omöjligt. Upptäckten ger oss dock en möjlighet att hindra spridning från Vättern till andra vatten. Det är vi människor som främst sprider denna typ av arter – och vi kan också göra något åt det. Kom ihåg att töm – tvätta – torka all utrustning innan du flyttar den mellan vatten.

TÖM – din båt, vattenskoter eller kanot på vatten och lossa dräneringspluggem. Töm all utrustning som kan innehålla vatten.

TVÄTTA – din båt, vattenskoter, kanot, trailer och rengör utrustning innan du flyttar den till ett nytt vatten.

TORKA – av utrustning som haft kontakt med vattnet och låt båt lufttorka i minst ett par dagar.

Informationsskylt om invasiva arter. Foto Joel Jansson
Informationsskylt om hur man förhindrar spridning av invasiva främmande arter. Foto: Joel Jansson

Fakta invasiva främmande arter

En främmande art är en art som människan har spridit medvetet eller omedvetet till områden där de tidigare inte har funnits. Arten har då etablerat sig utanför sitt naturliga utbredningsområde. Alla främmande arter ställer inte till med bekymmer men några kan ge stora problem för biologisk mångfald och samhället och kallas då för invasiva.

Träffar du på främmande arter kan du rapportera det via Rappen: https://rapportera.artfakta.se/eftersokta/rappen/taxa

Läs mer