Ny rapport: Bottenfauna vid Vätterns stränder 2022

Vätterns strandzon uppvisar en hög biologisk mångfald med många sällsynta arter – arter som inte alls är typiska för en sjö i södra Sverige, och som är ett exempel för Vätterns unikhet. Hösten 2022 inventerades tolv lokaler runt hela Vättern, för första gången sedan 2014.

Undersökningen visade på hög status med avseende på näringspåverkan och försurning. Naturvärden bedömdes som höga eller mycket höga vid nio av de tolv inventerade lokalerna, med anledning av bottenfaunans artrikedom i kombination med förekomst av ovanliga arter.

Jättebäcksländor
Jättebäcksländor (Dinocras cephalotes): Arten är ovanlig i södra Sverige men är en karaktärsart för Vättern.

I samband med undersökningen påträffades dock större rovmärlan (Dikergammarus villosus) vid tre lokaler vid Vätterns östra strand – artens första fynd i Norden. Större rovmärla är en ”värstingsart” och båda större och kraftigare än de svenska arterna, och mer aggressiv, till exempel kan den döda fler byten än den äter upp. När rovmärlan invaderar ett vatten förändras ofta bottenfaunasamhället och flera av de lokala arterna minskar kraftigt eller försvinner. Vid två av de undersökta lokalerna påverkar arten redan den inhemska litoralbottenfaunan på ett negativt sätt: där dominerade rovmärlan.

Dikerogammarus villosus från Vättern
Större rovmärla (Dikerogammarus villosus) från Vättern. Foto: Jonas Roth

Fyndet av större rovmärla visar på betydelsen av den reguljära miljöövervakningen – så som genomförs i Vättern – för att kunna upptäcka främmande arter i ett tidigt skede.

Läs mer och ladda ner rapporten här: Rapport 156: Bottenfauna vid Vätterns stränder 2022