Start › Nyheter › Nya kostrekommendationer för fisk från Vättern

Nya kostrekommendationer för fisk från Vättern

Röding och abborre från Vättern har förhöjda halter av miljögiftet PFAS. Därför utfärdar nu länsstyrelserna runt Vättern nya lokala kostrekommendationer.

2024-06-13

Resultat för fisk analyserade från Vättern visar på förhöjda halter PFAS i röding och abborre. För röding finns redan lokala kostrekommendationer på grund av förhöjda halter av PFAS.

– Vår sammanlagda bild av situationen i Vättern visar nu att alla fiskarter som undersökts har förhöjda halter av PFAS. Nu utökar vi därför rekommendationerna till att gälla all fisk fångad i Vättern, säger länsfiskekonsulent Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköpings län

De nya kostrekommendationerna för konsumtion av fisk från Vättern har tagits fram gemensamt av länsstyrelserna i Jönköpings, Västra Götalands, Östergötlands och i Örebros län i samråd med Livsmedelsverket. De nya kostrekommendationerna är mer strikta än de nationella kostråd som Livsmedelsverket tidigare har tagit fram för fisk från svenska insjöar. Provtagningen av fisken skedde inom Vätternvårdsförbundets miljöövervakningsprogram.

Max 2–3 gånger per år för vissa grupper

De kostrekommendationer som länsstyrelserna runt Vättern nu går ut med är:

Barn, ungdomar, gravida, ammande kvinnor och den som vill bli gravid i framtiden bör inte äta fisk från Vättern mer än 2–3 gånger per år.
Övriga bör inte äta fisk från Vättern mer än 12 gånger per år.

Kostrekommendationen gäller all fisk fångad i Vättern, upp till Hammarbron i Askersunds kommun. Kostrekommendationen gäller inte kräfta, då PFAS-halter är betydligt lägre i kräfta än i fisk.

– Fisk är nyttigt och de flesta äter för lite fisk. Men fisk från vissa sjöar kan innehålla förhöjda halter miljögifter som kan skada hälsan på lång sikt. Därför är det viktigt att följa kostråden och variera vilken fisk man äter både vad gäller sort och ursprung, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket.

De nya kostrekommendationerna är tillfälliga, i väntan på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) risk- och nyttovärdering av fisk som förväntas vara klara 2025. Efter det kan nya kostråd eller kostrekommendationer bli aktuella.

Vad gör länsstyrelserna nu?

Under sommaren kommer länsstyrelserna, i samverkan med Livsmedelsverket, provta kräftor för att analysera nivåerna av PFAS. Tidigare resultat visar på att PFAS-halter är betydligt lägre än i fisk. Länsstyrelsen genomför också kartläggningar av PFAS-utsläpp och PFAS-förorenade områden på uppdrag av Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI). Det innebär översiktliga provtagningar för att se om PFAS finns i ett område. Vi undersöker jord, ytvatten och grundvatten. Som tillsynsmyndighet kan vi också ställa krav på de verksamheter som orsakat en PFAS-förorening.

Om PFAS

PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier som har många användningsområden. PFAS som släpps ut i miljön kan till slut hamna i mat och dricksvatten, eftersom de i princip inte kan brytas ner.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framför allt innan man får barn.

Perfluorerade alkylsubstanser (livsmedelsverket.se)