Flera ämnen till exempel dioxiner och PFOS är tydligt förhöjda i Vätterns ekosystem. Miljögifter kan påverka såväl organismer själv (till exempel genom reproduktionsstörningar) men även människan genom hälsoskador vid konsumtion.
Vättern är på grund av den långa omsättningstiden och sitt näringsfattiga vatten särskilt känslig för miljögifter. Framförallt organiska miljögifter är problematiska: de är stabila, bioackumulerande och giftiga. De bryts inte ned – eller bara mycket långsamt – och är därför länge kvar i miljön. De kan ansamlas i levande organismer (bioackumulation) och anrikas i näringskedjan (biomagnifikation).
Halter i vattnet är vanligtvis låga i Vättern men vissa ämnen anrikas i sediment eller till exempel fisk. Många miljögifter som bland annat vissa PFAS-ämnen, men även dioxiner och PCB:er bioackumulerar (ansamlas) i levande organismer, det vill säga halter är högre i organismer än i omgivande vattnet. I en så näringsfattig sjö som Vättern med få fiskar “delas” miljögiftsmolekylerna i vattnet på färre organismer, som leder till en högre halt i dessa organismer än i näringsrika sjöar (så kallad biologisk utspädning).
De “gamla” miljögifterna som dioxin och PCB har minskat enormt sedan användningen reglerades, och halter fortsätter att sjunka. Halterna är fortfarande förhöjda och Livsmedelsverket har därför infört kostrekommendationer för fet fisk från (bland annat) Vättern. Den sjunkande trenden håller dock i sig. Samma trend återspeglas i andra system, till exempel i mätningar i sillgrissleägg och fisk från andra svenska sjöar.
Förekomsten av “nya” miljögifter (till exempel PFAS) behöver följas upp och deras utsläppskällor åtgärdas. På grund av Vätterns långa omsättningstid på 60 år kvarstannar persistenta miljögifter som PFAS länge i sjön, och det kan tar tid tills åtgärder för att minska tillförsel får genomslag.
Källor
Miljögifter tillförs Vättern från olika källor, som också skiljer sig beroende på vilket ämne det handlar om. Generellt skiljer man mellan så kallade punktutsläpp – till exempel från avloppsreningsverk eller industri – och diffusa utsläpp som förorenade områden, deponier eller regn.
Vad gör Vätternvårdsförbundet?
Förbundet samordnar miljöövervakning för Vättern, det vill säga de undersökningar som behövs för att följa och bedöma Vätterns miljötillstånd idag och dess utveckling. Baserade på data definieras mål och föreslås åtgärder (och trycks på att dessa genomförs). Vätternvårdsförbundet följer forskningsrön och utvecklingen, och anpassar undersökningar efter Vätterns tillstånd och påverkanssituation med nya ämnen eller metoder. En viktig del i Vätternvårdsförbundet arbete är just att möta och belägga nya utmaningar, för att i tid förhindra framtida problem.
Reglering och åtgärder
Ett flertal miljögifter är idag förbjudna eller hårt-reglerade, och utsläpp till och förekomsten i miljön har minskat över tid.
Ansvar för genomförande av åtgärder är en myndighetsuppgift. I regel är Länsstyrelserna eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) tillsynsmyndighet. Ansvar för att undersöka och (vid behov) åtgärda ett förorenat område ligger på förorenaren.
Beslut om hur mycket en verksamhet får släppa ut tas av miljödomstolar och det baseras på eventuell påverkan på Vättern, med hänsyn till miljöbalken, vattenförvaltningen och annan lagstiftning. Underlag framtaget av Vätternvårdsförbundet används i dessa bedömningar.