Hur har kostrekommendationerna tagits fram?

PFAS i fisk analyseras inom miljöövervakning för Vättern (samordnas av Vätternvårdsförbundet), sedan 2018/19 i röding och abborre. Höga halter PFOS har noterats i röding tidigare, Länsstyrelserna har därför gått ut med information redan i början på 2022. Nyare data från fisk fångade 2023 visar på fortsatt höga halter i röding men även abborre. En sammanställning från ytterligare enstaka och/eller äldre resultat visar att PFAS är förhöjd i många arter, inte endast i röding.

Länsstyrelserna gjorde en gemensam bedömning att halter är så pass höga att det kan finnas en risk för framför allt riskgruppen (det vill säga barn), och de som regelbundet äter fisk från Vättern som sportfiskare och fritidsfiskare. Länsstyrelserna rådfrågade med Livsmedelsverket, som rekommenderade kostrekommendationerna.

Varför gäller rekommendationen all fisk från Vättern?

Tillgängliga data sedan 2018 tillsammans med ytterligare enstaka och/eller äldre resultat visar att PFAS är förhöjd i många arter, inte endast röding. Resultat från andra undersökningar (telemetristudien) visar att fisk rör sig betydligt mer än man tidigare antagit.

Obs! Det gäller inte kräfta! Preliminära resultat från Vättern (men även andra sjöar) visar att kräftor har betydligt lägre PFAS-halter än fisk. Kräftor rör sig också mindre under sin livstid.

Uppmätta halter i fisk från Vättern

Röding och abborre från Vättern analyserades för PFAS under vårvintern 2024. Uppmätta halter PFAS-4 var 14-22 ng/g i röding, och 11-17 ng/g i abborre.

Fisk samlades in samband med provfiske i Vättern sommaren 2023.

Mer info om PFAS-halter i vatten och fisk hittar du här: PFAS i Vättern.

Vilka andra kostråd finns för fisk från Vättern?

Det finns kostråd med anledning av dioxiner och PCB:er, och kvicksilver.

Dioxin & PCB:er                       

• Gäller feta fiskar som lax, öring, sik och röding från Vänern, Vättern samt Östersjön.
• Den som vill bli gravida i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande bör inte äta feta fiskar från dessa sjöar mer än 2-3 gånger per år.
• Alla andra:  Max 1 gång vecka
• Sverige har undantag från försäljningsgränsvärden för lax, öring och röding

Om dioxin och PCBer (livsmedelsverket.se)

Kvicksilver (Hg)

• Gäller fiskarter som abborre, gädda samt lake från svenska insjöar.
• Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn bör inte äta fisk från svenska insjöar mer än 2-3 gånger per år. Gäller inte barn!!
• Alla andra:  Max 1 gång vecka

Om kvicksilver (livsmedelsverket.se)

Saluföringsgränsvärden

Sedan 2023 finns saluföringsgränsvärden för animaliska livsmedel, bland annat fisk, med anledning av PFAS. Dessa är dock inte hälsobaserade. Gränsvärdena är artspecifika. Det är säljarens ansvar att såld fisk inte överskrider gränsvärdena. Tillsynsmyndigheter har tillsynsansvar. 

Fisk är nyttig men…

Fisk är nyttig – det är dock viktigt att variera vilken fisk man äter både vad gäller sort och ursprung.

De nya kostrekommendationerna är tillfälliga, i väntan på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) risk- och nyttovärdering av fisk som förväntas vara klara 2025. Efter det kan nya kostråd eller kostrekommendationer bli aktuella.

Hur påverkas hälsan?

EFSA har tagit fram tolerabla veckointag för PFAS. TVI motsvarar den mängd av ett visst ämne som en människa kan få i sig varje vecka under hela livet utan att riskera någon påverkan på hälsan.

Livsmedelsverket bedömer att risken att konsumera fisk med halter som leder till att det tolerabla veckointaget överskrids under kortare perioder, inte medför någon ökad risk för hälsan. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller förhöjda halter av miljögifter.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen misstänks kunna påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer. En stor del av dessa ämnen har hittills okända hälsoeffekter, men bör betraktas som hälsoskadliga.

Varför är det så höga halter i fisk från Vättern?

PFAS finns generellt överallt i miljön, bland annat i i princip alla sjöar. Halter i Vätterns ytvatten är förhöjda . Vätterns omsättningstid är mycket lång (60 år), det betyder att PFAS-ämnen stannar kvar i sjön länge. Vättern är också näringsfattig, det vill säga det finns ”få” fiskar som växer långsam och ”hinner” ta upp fler miljögifter från miljön.
De karakteristika som gör Vättern så unik gör sjön även känslig för persistenta miljögifter.

Läs mer om PFAS i Vättern: https://vattern.org/om-vattern/utmaningar/miljogifter/pfas-i-vattern/

Och dricksvattnet?

Halter i Vätterns ytvatten övervakas flera gånger per år. De ligger under Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten som gäller från 2026 (2,35 ng/L vs gräns på 4 ng/L PFAS4). Vattenverken mäter också regelbundet.

Vilka PFAS-källor finns?

Tyvärr utgör regn en stor källa till Vättern, därför behövs en global reglering av PFAS.

Andra källor är deponier, förorenade områden (till exempel brandövningsplatser), vissa industrier och reningsverk.
Kända punktkällor: Brandövningsplatser vid flygplatser i Karlsborg (Försvarsmakten) och Jönköping
(civil), samt deponi och brandövningsplats i Nässjö. Utredningar, åtgärdsutredningar (med mera) m är på gång vid alla platser, i Karlsborg har man kommit längst.

Reglering av PFAS

Reglering av PFAS är på gång, ca 1000 ämnen är redan förbjudna (värstingar PFOS; PFOA och PFHxS). PFOS utgör huvuddelen i fisk. Fler förbud förbereds.

Producenter byter ut PFAS mot andra ämnen.

Vad gör länen och kommuner?

Länsstyrelsen genomför kartläggningar av PFAS-utsläpp och PFAS-förorenade områden på uppdrag av Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut (SGI). Det innebär översiktliga provtagningar för att se om PFAS finns i ett område. Som tillsynsmyndighet kan Länsstyrelserna också ställa krav på de verksamheter som orsakat en PFAS-förorening.

Även kommuner kartlägger och bedriver tillsyn inom ramen av sin roll.