Idag har vi kännedom om cirka 15 så kallade främmande arter i Vättern, dvs arter som inte naturligt förekommer i sjön och har – avsiktligt eller oavsiktligt –  spridits till sjön av människan. Alla främmande arter ställer inte till med problem, men några är invasiva och kan då påverka den biologiska mångfalden och samhället.

Invasiva främmande arter har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. De kan påverka och förändra hela Vätterns ekosystem och ställa till med stora problem genom att exempelvis konkurrera ut inhemska arter och sprida sjukdomar. Invasiva främmande arter bedöms vara ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden på global nivå.

Här kan du läsa mer om några ”värstingsarter” som finns i eller nära Vättern: Invasiva främmande arter i Vättern

I broschyren Sprid inte främmande arter till våra sjöar finns information hur man känner igen några “värstingar” samt tips på vad man själv kan göra.­

Vad gör Vätternvårdsförbundet?

Förbundet samordnar miljöövervakning för Vättern, det vill säga de undersökningar som behövs för att följa och bedöma Vätterns miljötillstånd idag och utvecklingen. Många miljöer och artsamhällen inventeras regelbundet, bland annat växt- och djurplankton, undervattensväxter och bottenfauna i djupzonen och strandkanten. Syftet för dessa undersökningar är även att möjliggöra upptäckten av nya, invasiva arter i sjön. Dessutom görs vid behov riktade undersökningar, så inventerades förekomsten av vandrarmusslan och dess larver i Göta kanal och Motala ström för att få kunskap om hur nära Vättern arten har spridit sig.

Förbundet har, i samverkan med vattenvårdsförbunden för Vänern, Mälaren och Hjälmaren, tagit fram en broschyr: Sprid inte främmande arter till våra sjöar Där finns information hur man känner igen några ”värstingsarter”, var kan man rapportera misstänkta fynd och hur man själv kan minska risken att man omedveten sprider invasiva arter.