Rapport 89: Fiskundersökningar i Vätterns strandzon

Under sommaren 2004 genomfördes ett projekt med syfte att belägga öringförekomst och fiskartsammansättning utmed de för Vättern så typiskt vindexponerade stränderna med stort inslag av sten och block. Projektet innefattade även en mer riktad inventering av förekomsten av nissöga, som varit rödlistad (Gärdefors. 2005) och är utpekad som skyddsvärd enligt EU:s regelverk. Sammanlagt genomfördes provfisken vid 99 tillfällen fördelat på 67 olika lokaler i Vättern och 9 i tillflöden. Metoderna som användes var elfiske, nätprovfiske och notdragning för att få en så god bild av artsammansättningen som möjligt. Lokalerna var spridda runt hela sjön.
Framsida

En tidigare ej dokumenterad förekomst av uppväxande öring (0 – 2 åriga) noterades.

Statistiska analyser visade bl a att förekomsten av öringårsungar avtar med avståndet från öringförande tillflöden samt att medelstorleken på årsungarna i början på sommaren är mindre i strandzonen än i tillflödena. Tätheten av öringyngel i strandzonen var avsevärt lägre än i tillflödena. Tätheten i var dock signifikant högre i strandzonen utanför bäckar där tätheten var hög. Slutsatsen blir därför att den öring som påträffas i strandzonen utgörs av ungar som kläckts i tillflödena men som p.g.a. konkurrens i bäckarna tvingats ut i Vätterns strandzon och där funnit en möjlig uppväxtmiljö.