På gång för harren 2022
Stödutsättning av harryngel För andra året av tre har rom tagits från harr i tre vattendrag samt en sjöleklokal. Mängden rom som kunnat kläckas fram till utsättningsklara yngel har varit god. I första hand sätts yngel tillbaka där rommen togs men en del används till förstärkning och återintroduktion i utvalda vattendrag. Denna åtgärd är ingen […]
Nationell genetisk analys av flodnejonöga
Flodnejonögon tillhör den ålderdomliga djurgruppen rundmunnarna och räknas därmed inte till benfiskarna utan till en grupp vattenlevande primitiva ryggradsdjur. Flodnejonögons ryggsträng och andra hårdare strukturer består av brosk, och de saknar pariga fenor, fjäll och simblåsa. I Sverige förekommer flodnejonögon utmed hela kusterna samt i Mälaren, Vänern och Vättern. Ett aktivt åtgärdsarbete i Vättern tillflöden […]
Kräftprovfiske Vättern 2022
Signalkräftan härstammar ursprungligen från Nordamerika och sattes ut i Vättern första gången 1969. Beståndsutvecklingen gick till en början långsamt men under de senaste 15–20 åren har tätheterna ökat kraftigt i sjön. Detta syns inte minst vid en granskning av yrkesfiskets fångststatistik då fångsterna fram till början av 2000-talet var mycket blygsamma. Arten är idag den […]
Kompletterande fiskundersökningar Vättern
”Kompletterande fiskundersökningar i Vättern” är ett större Vätternövergripande projekt där Länsstyrelsen i Östergötland är projektägare. Projektet planeras i nära samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt övriga län runt Vättern och består av flera delmoment. Precis som namnet antyder syftar projektets olika delar till att samla in information kring Vätterns fiskarter. Projektet ska fungera som ett […]
Hydroakustiska undersökningar av fisk
Just nu pågår ett stort projekt i Vättern för att samla in information om olika fiskarters beteende och rörelsemönster. Rödingen står i fokus där även överlevnad vid återutsättning undersöks. Metoden som används är modern fiskspårningsteknik, akustisk telemetri, där fisk märks med små sändare vars signaler fångas upp av mottagande hydrofoner (s.k. loggrar) som placerats ut på […]
Mikroskräp
2015 och 2017 analyserades mikroskräp i ytvatten från Vättern, samt Vänern, Hjälmaren och Mälaren. För att komplettera denna undersökning undersöktes mikroplast i sediment från Vättern (samt Vänern och Mälaren). Läs mer om mikroplast i ytvatten här. Utförare: Örebro UniversitetFinansiärer: Vätternvårdsförbundet, Vänerns vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket.Tid: 2019-2021Rapport: Rapport 145: Mikroplast i sediment från Vänern, Vättern och Mälaren