På gång för harren 2022

Stödutsättning av harryngel För andra året av tre har rom tagits från harr i tre vattendrag samt en sjöleklokal. Mängden rom som kunnat kläckas fram till utsättningsklara yngel har varit god. I första hand sätts yngel tillbaka där rommen togs men en del används till förstärkning och återintroduktion i utvalda vattendrag. Denna åtgärd är ingen […]

Skrivelser

En av Vätternvårdsförbundets uppgift är att bevaka Vätterns intressen, och det gör vi bland annat genom att lämna synpunkter i tillståndsärenden. Här kan du läsa förbundets yttranden i olika ärenden. Obs! Här redovisas endast ”större” Vätternärenden, det vill säga denna sida är inget komplett arkiv. Kontakta kansliet för äldre skrivelser. 2024 Samrådsunderlag Vätternvatten Till: Vätternvatten […]

Förbundets styrdokument

Vattenvårdsplan för Vättern Innehåller samlad bedömning av miljötillstånd och åtgärder för att säkerställa Vätterns övergripande värden. Vattenvårdsplanen är uppbyggd enligt de nationella miljökvalitetsmålen och fastställd vid ordinarie förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet. Vattenvårdsplanen är ett frivilligt dokument skriven på ett överskådligt vis med enkla diagram över så kallade indikatorer för olika delmål. Revidering pågår under 2021-2022. Förvaltningsplan […]

Naturlighet i ekosystemet

Idag har vi kännedom om cirka 15 så kallade främmande arter i Vättern, dvs arter som inte naturligt förekommer i sjön och har – avsiktligt eller oavsiktligt –  spridits till sjön av människan. Alla främmande arter ställer inte till med problem, men några är invasiva och kan då påverka den biologiska mångfalden och samhället. Invasiva […]

Klimatförändring

Temperaturavvikelse Ytvatten 1998-2020

Vättern karakteriseras som ett kallvattenekosystem med arter och förhållande som är typiska för kallt vatten. Vätterns typiske kallvattenarter som till exempel röding är anpassad till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Högre vattentemperaturer kan leda till negativa konsekvenser för detta unika ekosystem, och kan tänkas påverka ekosystemtjänster som dricksvatten och friluftslivet. Sedan […]

Miljögifter

Flera ämnen till exempel dioxiner och PFOS är tydligt förhöjda i Vätterns ekosystem. Miljögifter kan påverka såväl organismer själv (till exempel genom reproduktionsstörningar) men även människan genom hälsoskador vid konsumtion. Vättern är på grund av den långa omsättningstiden och sitt näringsfattiga vatten särskilt känslig för miljögifter. Framförallt organiska miljögifter är problematiska: de är stabila, bioackumulerande […]

Utmaningar

De största miljöutmaningarna för Vätterns ekosystem framåt bedöms bestå av miljögifter, invasiva arter och klimateffekterna.  Anledningen är just Vätterns karakteristiska – ett näringsfattig kallvattenekosystem med lång omsättningstid – som gör sjön särskilt känslig mot dessa utmaningar. De samma tre utmaningar pekas ut av bland annat de nordamerikanska stora sjöar.  En viktig del i Vätternvårdsförbundet arbete […]

Pågående projekt

Förutom de reguljära undersökningar inom den samordnade miljöövervakningen för Vättern genomförs ett flertal projekt. Det kan handla om undersökningar av nya frågeställningar eller ämnen, och görs i många fall i samarbete med universitet, nationella myndigheter och/eller de andra två svenska stora sjöar.  Nedan har vi listat några av dem. Rapporter från avslutade projekt hittar du […]

Pågående projekt — kopia

Förutom de reguljära undersökningar inom den samordnade miljöövervakningen för Vättern genomförs ett flertal projekt. Nedan har vi listat några av dem. Rapporter från avslutade projekt hittar du under Publikationer.   

Mikroskräp

2015 och 2017 analyserades mikroskräp i ytvatten från Vättern, samt Vänern, Hjälmaren och Mälaren. För att komplettera denna undersökning undersöktes mikroplast i sediment från Vättern (samt Vänern och Mälaren). Läs mer om mikroplast i ytvatten här. Utförare: Örebro UniversitetFinansiärer:  Vätternvårdsförbundet, Vänerns vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket.Tid: 2019-2021Rapport: Rapport 145: Mikroplast i sediment från Vänern, Vättern och Mälaren