Klimatförändring

Vättern karakteriseras som ett kallvattenekosystem med arter och förhållande som är typiska för kallt vatten. Vätterns typiske kallvattenarter som till exempel röding är anpassad till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Högre vattentemperaturer kan leda till negativa konsekvenser för detta unika ekosystem, och kan tänkas påverka ekosystemtjänster som dricksvatten och friluftslivet. Sedan […]

Miljögifter

Flera ämnen t.ex. dioxiner och PFOS är tydligt förhöjda i Vätterns ekosystem. Det framtida kemikaliesamhället kommer medföra ytterligare påverkan på Vättern genom att nya potentiella miljögifter tillförs. Problemet ”miljögifter” kan påverka såväl organismer själv (till exempel reproduktionsstörningar) men även människa genom hälsoskador vid konsumtion. Vättern är på grund av den långa omsättningstiden och sitt näringsfattiga […]

Utmaningar

De största miljöutmaningarna för Vätterns ekosystem framåt bedöms bestå av miljögifter, invasiva arter och klimateffekterna.  Anledningen är just Vätterns karakteristiska – ett näringsfattig kallvattenekosystem med lång omsättningstid – som gör sjön särskilt känslig mot dessa utmaningar. De samma tre utmaningar pekas ut av bland annat de nordamerikanska stora sjöar.  En viktig del i Vätternvårdsförbundet arbete […]

Pågående projekt

Förutom de reguljära undersökningar inom den samordnade miljöövervakningen för Vättern genomförs ett flertal projekt. Det kan handla om undersökningar av nya frågeställningar eller ämnen, och görs i många fall i samarbete med universitet, nationella myndigheter och/eller de andra två svenska stora sjöar.  Nedan har vi listat några av dem. Rapporter från avslutade projekt hittar du […]

Pågående projekt — kopia

Förutom de reguljära undersökningar inom den samordnade miljöövervakningen för Vättern genomförs ett flertal projekt. Nedan har vi listat några av dem. Rapporter från avslutade projekt hittar du under Publikationer.   

Mikroskräp

2015 och 2017 analyserades mikroskräp i ytvatten från Vättern, samt Vänern, Hjälmaren och Mälaren. För att komplettera denna undersökning undersöktes mikroplast i sediment från Vättern (samt Vänern och Mälaren). Läs mer om mikroplast i ytvatten här. Utförare: Örebro UniversitetFinansiärer:  Vätternvårdsförbundet, Vänerns vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket.Tid: 2019-2021Rapport: Rapport 145: Mikroplast i sediment från Vänern, Vättern och Mälaren

Ny rapport om signalkräftan i Vättern

Signalkräftan har under de senaste 20 åren skapat goda förutsättningar för bland annat yrkesfisket i sjön, som en viktig ekonomisk resurs. Men det finns också frågetecken kring hur arten påverkar kringliggande arter och miljö.

Vätternliv

Vill du veta mer om Vättern? Sedan 2021 finns en sida (Vätternliv.se) med syfte att tillgängliggöra mer överskådlig information om Vättern och dess ekosystem som inte kräver någon förkunskap. Sidan är indelad i tre olika huvuddelar: sjön, livet och hoten. Följ din nyfikenhet och lär känna livet i Vättern, förstå samband och utmaningar. Sjön Livet […]

Undersökningar

Vätternvårdsförbundet samordnar miljöövervakning i Vättern, det vill säga de undersökningar som behövs för att följa upp kraven som ställs på miljöövervakning – både genom olika direktiv – men även för att följa Vätterns värden, och som genomförs regelbundet enligt beslutat program. Andra aktörer i detta samordnade program för Vättern är Länsstyrelserna runt sjön samt SLU […]

Förhöjda halter av PFOS i röding från Vättern

Länsstyrelserna runt Vättern går idag ut med information om förhöjda halter PFOS i röding från Vättern. Vid provtagning av röding i Vättern konstaterade Länsstyrelserna runt sjön förhöjda halter av PFOS.