Lax (Salmo salar)

Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU.

Allmänt

Lax är silverblank med X-formiga, svarta fläckar på kroppen. Håller man en öring bredvid ser man att arterna är snarlika, men laxen känns igen på att den har slankare stjärtspole och kortare käkar. Laxen är en utpräglad vandringsfisk som leker i större rinnande vattendrag men lever sitt vuxna liv i havet eller större insjöar (i Sverige naturlig endast i Vänern).

Laxen i Vättern

Lax är ingen naturlig art i i Vättern och förekomsten är helt beroende av utplanteringar. Laxen växer snabbt och blir mycket storvuxen i Vättern och exemplar över 20 kg har fångats. Laxens viktigaste föda i Vättern är siklöja men tidvis äter den även mycket spigg. Laxen är en potentiell födokonkurrent till röding och öring.

Den första utsättningen av lax i Vättern genomfördes redan i början på 1900-talet och årliga utsättningar har gjorts sedan 1971. Utsättningarna är en kompensation för förlusten av den mycket storvuxna öring, i folkmun kallad ”vätterlax”, som tidigare lekte nedströms i utloppet Motala Ström, men som slagits ut på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Genom åren har ett flertal olika laxstammar prövats i Vättern, t.ex. lax från Gullspångsälven, Klarälven som båda mynnar i Vänern samt lax från olika vattendrag som mynnar i Östersjön. De senaste årens laxutsättningar har utgjorts av både Gullspångs-  och Klarälvslax då det varit brist på utsättningsbar Gullspångslax. För Vätterns del eftersträvas i första hand utsättning av Gullspångslax. Läs mer om laxutsättning i Vättern.

En av de tusentals laxar som satts ut i Vättern genom årens lopp (foto: Michael Bergström)

Under senare år har 20 000 laxungar utplanterats i Vättern årligen, vilket givit många högtidsstunder för sportfiskarna i sjön och utsättningen bedöms ha stor samhällsekonomisk nytta främst för sport- och turistfisket då yrkesfisket efter lax idag är litet. Det är stundtals svårt att finansiera utsättningarna så för den som vill vara med och bidra till att vi  har lax i Vättern även i framtiden kan frivilliga bidrag lämnas till stiftelsen Mer lax i Vättern.

Mängden utsatt lax i Vättern mellan åren 1959-2022.

Laxen har liksom flera andra storvuxna laxfiskar i Vättern förhöjda halter av organiska miljögifter (främst dioxiner). Halterna är inte jättehöga men människor ska inte äta för mycket lax från Vättern utan följa kostrekommendationerna från Livsmedelsverket.

Laxbeståndets status bedöms som god, men lax utgör ingen naturlig art i Vättern utan är helt beroende av regelbundna utsättningar (ingen reproduktion). Utgångspunkten är att utsättningarna ska att gynna fisket utan att påverka Vätterns värdefulla naturliga fiskbestånd (eller andra naturvärden). Sedan 2010 uppgår utsättningarna maximalt till 20 000 smolt per år eftersom det bedöms motsvara bortfallet av den nedströmslekande öringen i Motala ström. Anledningen till att laxen inte reproducerar sig i något av Vätterns tillrinnande vattendrag är sannolikt främst att de är för små.

Vill du veta mer?

Laxutsättning i Vättern

Artfakta lax – Artdatabanken

Hydroakustiska undersökningar av fisk – Vad gör jag om jag fångar en fisk med sändare?

Förvaltningsplan för fisk- och fiske i Vättern 2017-2022 – Lax

Fisketips – Lax

Äta fisk ifrån Vättern?

Resursöversikt – Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021

Rapport nr 98 från Vätternvårdsförbundet – Märkning av lax i Vättern