Olika aktörer
Den huvudsakliga förvaltningen av fisket i Vättern sköts av staten via Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sveriges Lantbruks Universitet (SLU) och Länsstyrelserna. Statens utpekade ansvar beror på att större delen av Vättern är allmänt vatten där fisket ägs av just staten. HaV har det nationella ansvaret för de stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren), författningar, överprövningar, yrkesfiskestatistik och beslutar om finansiering och yrkesfiskelicenser. SLU är experterna som ansvarar för uppföljning, tar fram beslutsunderlag och driver projekt, söker stöd m.m. Länsstyrelserna runt Vättern, Örebro, Östergötland, Jönköping och Västra Götaland, har det regionala ansvaret där Länsstyrelsen i Jönköpings län har det samordnande ansvaret för fiskefrågorna i Vättern. Länsstyrelserna ansvarar för prövningar inom fiskelagsstiftningen, beslutar bland annat om redskapsdispenser, ger yttrande gällande licenser för yrkesfisket, bedriver fisketillsyn och informationsinsatser, söker finansiering, driver projekt och uppföljningar med mera.
Samordningen mellan länsstyrelserna är formaliserad genom ett samverkansdokument som länsledningarna undertecknat. I norra Vätterns skärgård, inom Örebro län, finns tre fiskevårdsområden som förvaltar dessa vatten. Annars är det de enskilda fiskerättsägarna som ansvarar för de enskilda fiskevattnen. Den statliga förvaltningen samverkar idag på ett nära sätt med fiskets olika intressenter i sjön via Samförvaltning Fiske som bedrivs via Vätternvårdsförbundet.
Samförvaltning av fisket
Den befintliga modellen för att samförvalta fisket i Vättern infördes 2007 och ligger som ett direktutskott under Vätternvårdsförbundets styrelse. I Samförvaltning Fiske finns flera olika kategorier fiskande representerade samt fiskevattenägare, kommuner, myndigheter och turistnäringen. Syftet med samförvaltningen är att organisera samarbetet kring frågor som rör fisk och fiske i Vättern och fungera som en plattform för dialog och samverkan. Samarbetet inom samförvaltningen är centralt för att utbyta kunskap, förbättra och fördjupa förståelsen mellan näringar, organisationer, forskare och myndigheter. Samförvaltningen har en rådgivande funktion och samtliga intressenter ges möjlighet att påverka fiskets utvecklingsriktning samt hur den gemensamma fiskresursen ska förvaltas. Därmed ges arbetet en allsidig belysning och bred förankring. Vill du veta mer om Samförvaltning Fiske, klicka här.
Vision och övergripande mål
Visionen för förvaltningen av fisk o fiske i Vättern är:
”Vätterns fiskresurser förvaltas och nyttjas ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt långsiktigt hållbart perspektiv där ekosystemet sätter ramarna.”
För att nå visionen finns tio övergripande mål:
- Förvaltningen av Vätterns fiskbestånd ska vara adaptiv och ekosystembaserad
- De fiskbestånd som är utpekade som typiska arter inom Natura 2000 i Vättern ska uppnå minst god bevarandestatus
- Inga av Vätterns fiskbestånd ska vara överutnyttjade
- Inga nya främmande arter ska ha etablerats i Vättern
- Nyttjandet av Vätterns fiskresurs ska ha utvecklats ekonomiskt och socialt
- Tillgängligheten till Vätterns fiskresurs ska ytterligare ha förbättrats
- Miljögifter i fisk ska understiga gällande gränsvärden samt minska från nuvarande nivå
- Kunskapsunderlaget om Vätterns ekosystem ska ha utvecklats och är tillräckligt för att möjliggöra en god förvaltning av Vätterns fiskbestånd
- Vättern ska även i framtiden utgöra ett område med stöd från Europeiska Havs‐ och Fiskerifonden.
- Vätterns tillflöden ska fungera som passager för naturligt förekommande arter.
Därutöver finns ett flertal mer specifika mål för arter och olika delar av förvaltningsarbetet, för mer detaljer se aktuell förvaltningsplan (LÄNK).
Styrdokument
Det finns ytterligare styrdokument med olika inriktningar, juridisk status, tidsperiod och syften. De sjögemensamma dokument som framtagits av förbundet gällande hela sjön är Vattenvårdsplan (revidering pågår), Förvaltningsplan för fisk och fiske (revidering pågår) samt Bevarandeplan för Natura 2000 (revidering pågår). Samtliga utgörs av gemensamma kunskap-och dataunderlag och kompletterar varandra.
Bland övriga styrdokument för Vättern miljötillstånd kan nämnas t ex åtgärdsplaner för regionala och nationella miljömål, åtgärds-och förvaltningsplaner inom vattenförvaltning. Även lokala dokument såsom kommunala översiktsplaner, vattenplaner inom vatten-och avloppsbranschen, naturvårdsprogram mm bidrar till det totala kunskapsunderlaget.