Fakta 5: Redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2016
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.
Fakta 4: Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern 2015
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Fakta 3: Oligochaeter som miljöindikator i Vättern i ett hundraårigt perspektiv
Vad visar oligochaetanalyserna i stort om den sentida utvecklingen i sjön? De visar entydigt att Vättern i huvudsak är en klart oligotrof sjö och visar i det hänseendet likheter med Vänern.
Fakta 2 : Hydroakustisk undersökning vintertid av djuplekande sik i Vättern
Två viktiga faktorer för att utveckla ett fiske på lång sikt är att minimera bifångsten av undermåliga storlekar och oönskade arter samt att maximera fångsten av den önskade målarten inom önskade storleksintervall.
Fakta 1: Sammanställning av resultat från standardiseringsförsök av flugutterfiske 2015
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010). Under perioden 2010-2015 har datainsamlingen fortsatt (Nilsson, 2012, Nilsson, 2013, Nilsson 2014 och Nilsson, 2015).
Fakta 6: Redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2015
Harrleken startade återigen rekordtidigt våren 2015 och redan den 12:e mars noterades de första harrarna i Hjoån.
Fakta 5: Satellitdata för miljöövervakning och fiskeriförvaltning i Sveriges stor sjöar
EU:s ramdirektiv för vatten samt habitatdirektivet kräver en bedömning av den ekologiska statusen för olika livsmiljöer, inklusive kartläggning av fördelningen av arter och livsmiljöer i svenska sötvatten större än 50 hektar (0,5 km2), och att åtgärder måste vidtas om inte god eller hög status uppnås.
Fakta 4 : Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Fakta 3: Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding
Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding.
Fakta 2 : Digitalisering av pegeldiagram av vattenstånd i Vättern 1910
Den hydrologiska tjänsten i Sverige sköts idag av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, SMHI. De tidigaste mätningarna på föregångaren Hydrografiska byrån togs av
lokala arbetare med hjälp av manuell avläsning på pegel.