Sutare (Tinca tinca)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Sutare är en gul-grön-brun karpfisk som kan nå vikter bort mot 4 kg. Den trivs i grunda och utpräglat näringsrika sjöar med en riklig vegetation. Arten föredrar gyttjiga bottnar med en tät vegetation och ett grumligt vatten, vilket gör att sutaren lätt blir underrepresenterad vid provfisken. Vättern är väldigt kall, […]
Björkna (Blicca bjoerkna)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Björknan, som liknar braxen, förekommer i södra Sverige huvudsakligen på lägre nivåer och har en mycket liten spridning på sydsvenska höglandet. Björknan trivs bäst i grunda vegetationsrika sjöar och lugnflytande åar. Björknan har en max vikt runt 1 kg. Björknan i Vättern Vättern med sitt klara och näringsfattiga vatten inte […]
Braxen (Abramis brama)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Braxen är en art som gynnas av grunda och vegetationsrika miljöer i kombination med en hög vattentemperatur. Braxen uppehåller sig vanligen nära botten i vegetationsrika vikar med dybottnar. Födan består av maskar, larver etc. som den suger in tillsammans med bottensedimenten. Vintertid kan braxnarna samla sig i stora stim på […]
Sarv (Scardinius erythropthalmus)
Allmänt Sarven liknar mörten men är lite högre, mer guldfärgad och har oftast klarröda fenor. Den har en maxvikt strax under två kg men är normalt betydligt mindre. Arten trivs i vegetationsrika grundområden i sjöar och vattendrag med varmt vatten. Leken sker under våren till försommaren i vegetationsrika grundområden. Sarven i Vättern Vättern är långt […]
Mört (Rutilus rutilus)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Mörten skiljs från andra närstående arter på bl.a. att ögats iris är röd. Mörten är en art som lever såväl strandnära som mer pelagiskt men sällan på större djup än 10–12 meter. Leken sker på våren, vanligtvis i maj, då mörten uppsöker grunda vegetationsrika områden eller i vissa fall även […]
Tillfälliga gäster
Utöver de fiskarter som förekommer i Vättern mer eller mindre hela tiden finns ett antal fiskarter som är mycket sparsamma och som sannolikt inte finns kontinuerligt i Vättern. Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Regnbågen tillhör laxfiskarna och är en till Europa införd art från Nordamerika som nu är vanligt förekommande i fiskodlingar […]
Ål (Anguilla anguilla)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Den europeiska ålen är en av våra mest mytomspunna fiskarter och fortfarande finns många frågetecken som bland annat rör dess fortplantning, långa vandringar över havet och faktorer som bestämmer könet. Tyvärr är arten idag akut hotad i hela Europa på grund av bland annat ett omfattande fiske, förstörda uppväxtmiljöer och […]
Hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Särskild status: Typisk art (indikator) för Vätterns N2000-habitat Allmänt Hornsimpan är en utpräglad kallvattenart, som förutom i Östersjön finns i ett 25-tal djupa svenska sjöar. Utmärkande för hornsimpan är dess rader av små pärllika benutskott längs sidolinjen samt av de två par benknölar som sitter på det stora huvudet. Benknölarna på […]
Storspigg (Gasterosteus aculeatus)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Storspiggen, som lokalt även kallas sticks eller vassbuk, kännetecknas av att den vanligen har tre taggar på ryggen framför ryggfenan, likaså har den istället för bukfenor en tagg på varje sida. Huden saknar fjäll och är istället täckt av benplåtar. I sötvatten blir storspiggen sällan över 8 cm. Storspiggen lever […]
Nors (Osmerus eperlanus)
Illustration: ©Linda Nyman/ArtDatabanken SLU. Allmänt Norsen har en långsträckt, slank kroppsform och ett utmärkande drag är dess starka lukt av gurka. Arten förekommer nästan uteslutande i sjöar nedan högsta marina gränsen. Släktskapet med laxfiskarna visar sig i att även norsen har en fettfena strax bakom ryggfenan. Leken sker under februari till maj i tillrinnande vattendrag […]