Rapport 46: Modellering av näringsämnen i Vätterns tillrinningsområde
På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har institutionen för miljöanalys (SLU) utfört en studie över kväve- och fosfortransporten i Vätterns tillrinningsområden. Bearbetningen av materialet har skett med hjälp av en modell om inbegriper markläckage, källfördelning och retention av kväve och fosfor.
Rapport 45: Miljögifter i röding och abborre i Vättern 1996
Kvicksilverkoncentrationen rödingmuskel från Vättern är 1,5-7 ggr högre jämfärt med vad uppmätts i röding från Abiskojaurc och Tjulträsk i Norrbotten.
Rapport 44: Påväxtalger i Vättern
Syftet med undersökningen var att beskriva det dominerande påväxtalgsamhället på sammanlagt 28 olika lokaler i Vättern samt att ta fram lämpliga provtagningslokaler för framtida miljöövervakning av påväxtalger.
Rapport 43: Årsskrift 1996
Vätternvärdsförbundet har sedan 1989 bedrivit sitt arbete med utgångspunkt från vattenvärdsplanen, Vättern 90.
Rapport 42: Användarhandledning till Spridningsmodellen Vättern
Programmet kan också användas för beräkning av andra substanser än olja. Det kan dels användas för beräkning av lösliga kemikaliers spridning i vatten, dels vid räddningsarbeten där båtar och/eller människor saknas.
Rapport 41: Persondatorbaserad spridningsmodell för Vättern
Under 1977 och 1979 gjordes en stor mängd strömmätningar i Vättern med automatiskt registrerande mätare. En jämförelse mellan strömmens och vindens hastighet visar en samvariation; högre vindhastigheter ger högre strömhastigheter. Spektralanalys har också utförts över strömdata frän några av mätpunkterna. Man ser ett maxima vid cirka 7 dygn, vilket l(r en typisk period fören intern Kelvinvåg i Vättern. Temperaturmätningarnas största värde ligger i att de genom den stora vertikala upplösningen, väl täcker alla de olika svängningar i temperatursprångskiktet som äger rum.
Rapport 40: Vattenkvaliteten i Vättern och dess tillflöden 1971-94
Kontinuerliga limnologiska studier inleddes i Vättern 1970 i samband med att en vattenvårdplan för sjön antogs. I denna lades grunden till kraftfulla åtgärder för att minska tillförseln av fosfor, metaller och organisk substans. Fosforreduktionen fullföljdes fram till 1974 med kemisk fällning i kommunala avloppsreningsverk. Samtidigt reducerades dessutom den organiska belastningen med 90%. Från 1976 minskades också de industriella metallutsläppen till Vätterns norra fjärdar.
Rapport 39: Metaller i Vättern. Tillförsel och källfördelning 1993-95
I en rapport från Vätternvårdsförbundet (nr 32) sammanställdes är 1993 den dåvarande kunskapen om tillförseln av metaller till Vättern från olika källor’. Vidare behandlades tillståndet i sjön vad gäller metallförekomsten i olika media, samt diskuterades på basis härav möjliga konsekvenser för sjöns ekosystem. I rapporten pekades på ett antal kunskapsluckor som borde fyllas, för att därmed bättre kunna värdera betydelsen och behovet av olika utsläppsbegränsande åtgärder, samt öka möjligheten att förutsäga
utvecklingen i sjön.
Rapport 38: Program för samordnad regional miljöövervakning i Vättern och dess tillflöden
Sedan 1967 har vattenkvaliteten i Vättern övervakats inom ramen for det nationella PMK programmet. 1970 kompletterades PMK-programmet med provtagningar i Vätterns tillflöden och utflöde. I programmet ingår, förutom vattenkemi, även växt- och djurplankton samt bottenfauna.
Rapport 37: Förstudie konsekvensklassificering för Vättern
Denna förstudie behandlar insatstider for att begränsa eller åtgärda ett utsläpp av farligt gods på vägarna runt Vättern. Dels studeras hur lång insatstid räddningstjänsten har för att göra en första begränsande åtgärd dels hur läng insatstid en grävmaskin har för att eventuellt gräva ”ifatt ett” utsläpp i marken..