Rapport 57: Årsskrift 1999
Dagens kvävehalter i Vättern kring 800 μg/l är nästan dubbelt så höga som miljömålet på 450 μg/l. Kvävehalterna visar inte heller någon tendens till att minska utan har snarare ökat kraftigt de senaste två åren. Orsaken till de successivt ökande kvävehalterna sedan mätprogrammet startade 1971 är en kombination av ökad kvävedeposition samt minskad fosfortillförsel och därmed minskade förluster via sedimentation och denitrifikation.
Rapport 56: Bly-förekomst och fördelning i naturen en litteratursammanställning
Bly absorberar starkt till naturliga ytor där apatit är ett extremfall.
Rapport 54: Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar, Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön
Studien har visat att undersökningstypen embryonal utveckling hos vitmärla går utmärkt att applicera i limniska ekosystem. Reproduktionsperioden följer i princip den i Östersjön och trots skillnader i latitud skiljer sig inte reproduktionsperioden vilket innebär att sjöar i hela Sverige kan jämföras vid samma tidpunkt på året.
Rapport 53: Årsskrift 1998
Sammanfattning av resultat från den löpande miljöövervakningen i Vättern och dess tillflöden.
Rapport 52: Åtgärdsplan Vättern Öst
Vätternvårdsförbundet och länsstyrelserna i Jönköpings och Östergötlands Län fick under 1997 i uppdrag av Vägverket Region Sydöst att arbeta fram en hotbeskrivning för Vättern med tillhörande åtgärdsprogram. Detta projekt fick arbets- och projektnamnet ”Vättern Öst” och samordnas av Vätternvårdsförbundet.
Rapport 51: Undersökning av mellanårsvariationer hos meiofanuna i Vättern
För att kunna bedöma ett faunasamhälles potential för miljöövervakning bör man dels känna till samhällets naturliga variation i tid och rum, dels känna förekomsten av föroreningskänsliga och/eller föroreningståliga arter eller grupper. I denna undersökning har meiofaunan i Vät tern studerats under treårigt syfte att utvärdera meiofaunas potential som parameter vid miljöövervakning av Vättern.
Rapport 50: Vättern inte bara vatten
Riksdagen har bestämt att Vättern med öar och stränder skall vara av riksintresse i sin helhet med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden. Detta har skrivits in i naturresurslagen (NRL). I den kommunala fysiska planeringen skall bestämmelserna i NRL tillämpas. En viktig uppgift för Länsstyrelsen lir att förse kommunerna med underlag till den planeringen.
Rapport 49: Konsekvensklassificering för Vättern
Rapporten är en redovisning av delprojekt ytvatten, inom ramen för ”Åtgärdsplan Vättern Öst 1997”. Delprojektet har kallats ”Vattenskyddsprojektet”. Syftet med projektet har varit att uppgradera den preliminära konsekvensanalys för Vättern och dess tillrinnande vattendrag vid olyckor med farligt gods som genomfördes under 1995 (1). I den nya analysen har framför allt underlaget för bedömning av vattendragens värden förbättrats. Dessutom har projektet haft till syfte att ta fram en prioriteringslista för skyddsåtgärder vid 23 vägsträckor i Vägverkets region sydost.
Rapport 48: Naturvärden i Vätternbäckarna
I bilagorna 1,2,4 och 5 till rapporten presenteras en stor del av det underlagsmaterial som har använts.
Rapport 47: Årsskrift 1997
Vätternvårdsförbundets Årsskrift 1997 skiljer sig en del från tidigare årsskrifter. När miljöövervakningen av Vättern övergick från central till regional nivå 1996 reviderades också. programmet (Vätternvårdsförbundets rapport nr 38). I föreliggande årsskrift av rapporteras 1996 års resultat från olika underökningar som ingår i det nuvarande programmet. Detta program gäller för åren 1996″1998 och en mer omfattande utvärdering och rapportering sker vid treårsperiodens slut.