Sedan 2000-talet har halterna av PFAS-ämnen sjunkit i Vänern, Vättern och Mälaren. En studie genomförd av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Vattenvårdsförbunden, visar att halterna
Länsstyrelserna har tidigare låtit SLU Aqua ta fram en rapport om signal-kräfta i Vättern som bland annat belyser betydelsen av att förvalta beståndet på ett
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
Det huvudsakliga syftet med inventeringen var att undersöka förekomsten av nissöga (Cobitis taenia) i Vättern, samt komplettera kunskapen erhållen från nätprovfiskena under biologiska mångfaldsfiskena år
Här redovisas resultat från den löpande miljöövervakningen.
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vit-märla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige end-ast i två sjöar: Vänern och Vättern. Arterna spelar en viktig roll i sjöarnas ekosystem som bland annat fiskföda.
Denna rapport redovisar undersökningarna från Vänern, Vättern och Mälaren i augusti 2021
Föreliggande rapport ger en övergripande uppfattning om de senaste 15 årens utsättningar av lax i Vättern med fokus på utsättningsmaterialets skick.
Vätterns strandzon uppvisar en hög biologisk mångfald med många sällsynta arter – arter som inte alls är typiska för en sjö i södra Sverige, och som är ett exempel för Vätterns unikhet. Hösten 2022 inventerades tolv lokaler runt hela Vättern, för första gången sedan 2014.