Publikationer

Fakta 1_2020

Fakta Nr 1: 2020 Kort redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2020

Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern. Mellan åren 1997 och 2004 utfördes detta av Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och under dessa år följdes två vattendrag, Röttleån cirka 5 km söder om Gränna på Vätterns östra sida respektive Hornån cirka 10 km norr om Habo på den västra sidan.

Fakta 2_2019

Fakta Nr 2: 2019 Kort redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2019

Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern. Mellan åren 1997 och 2004 utfördes detta av Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och under dessa år följdes två vattendrag, Röttleån cirka 5 km söder om Gränna på Vätterns östra sida och Hornån cirka 10 km norr om Habo på den västra sidan.

Fakta 1: Utvärdering av genomförande åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet

På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.

Fakta 4: Undersökningar av öringsmoltproduktionen

Våren 2007 genomfördes en validering av den smoltproduktionsmodell för öring i Vätterns tillflöden som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Fiskeriverket. Två av Vätterns västra tillflöden, Knipån och Rödån, undersöktes. Under perioden 16 april – 1 juni fångades öringsmolt med fällor och märktes med ”floy-tags” för att kvantifiera smoltproduktion och undersöka migrationsmortalitet. De utvandrande smoltens ålderstruktur kvantifierades genom åldersanalyser av fjäll. Kompletterande information såsom fysikaliska parametrar, klimat- och individdata insamlades för att belägga resultaten.

Fakta Nr 6: KopiaAnalys av öringtätheterna i de nedre delarna i Vätterns tillflöden 1996 – 2010

En av de möjliga förklaringar som har förts fram till varför harren minskar i Vättern är ökningen av öring i Vätterns tillflöden (Nilsson, 2009). Sedan 1980-talet har ett hundratal fiskevårdsåtgärder genomförts i Vätterns tillflöden (Lindell, 2009). Dessa fiskevårdsåtgärder har förmodligen främst gynnat öringen då det inte sällan har handlat om att tillgängliggöra strömmande sträckor med lämpliga lek- och uppväxtområden längre upp i vattendragen.