Vätterns strandzon uppvisar en hög biologisk mångfald med många sällsynta arter – arter som inte alls är typiska för en sjö i södra Sverige, och som är ett exempel för Vätterns unikhet. Hösten 2022 inventerades tolv lokaler runt hela Vättern, för första gången sedan 2014.
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2018 – 2020. Undersökningen är gjord i 18 geografiskt avgränsade delområden i Vättern. En del av dessa områden har inte inventerats tidigare medan andra har valt ut som lämpliga miljöövervakningslokaler tidigare.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
Föreliggande rapport är en litteraturstudie med ett generellt fokus på signalkräftan i akvatiska system och mer specifikt koncentrerat till Vätterns ekosystem. Den ska därmed ses som ett underlag till att öka förståelsen för signalkräftans potentiella ekologiska betydelse i Vättern. Framtagandet av rapporten, som varit en del i ett större LEADER-projekt har varit möjlig att genomföra tack vare bidrag från LEADER Vättern som fördelar medel ur europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Förutom dessa medel har sammanställningen även medfinansierats av de fyra länen runt Vättern.
Sammanfattning Rapporten är för tillfället inte tillgänglighetsanpassad. Kontakta oss så hjälper vi dig.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål,
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen sjösyrsa (Gammaracanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, vitmärla (Monoporeia affinis), pungräka (Mysis relicta), taggmärla (Pallaseopsis
Invasiva främmande arter har utpekats som en av de tre stora utmaningar för Vättern. Dessa arter har ofta egenskaper som gör att de är tåliga,
Vätternvårdsförbundet har alltsedan dess start 1957 jobbat med sjögemensamma strategier i vattenvården av Vättern. Den nu gällande vattenvårdsplanen för Vättern antogs av för bundet på ordinarie förbundsstämman 2006. Planen består av två delar: en bakgrundsbe skrivning innehållande utfall av ca 40 års vattenvård samt ett framåtsiktande dokument. Vattenvårdsplanen är uppbyggd med samma struktur som de nationella miljömålen med generationsmål, delmål samt indikatorer och åtgärder.
Föreliggande rapport ger faktaunderlag på att ovan beskrivning faktiskt är fallet – och därmed ytterligare ett exempel på sjöns särart vad gäller ekosystem. Under hösten 2014 provtogs tolv olika strandavsnitt runt hela Vättern för att artbestämma de småkryp (insekter mm) som hittades och tolka resultaten ur många aspekter t ex biologisk mångfald, rariteter.