Rapport 163: Glacialrelikta kräftdjur i Mälaren, Vänern och Vättern 2023
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
Publikationer
Rapport 161: Glacialrelikta kräftdjur i Mälaren, Vänern och Vättern 2022
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
Rapport 158: Glacialrelikta kräftdjur i Mälaren, Vänern och Vättern 2021
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vit-märla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige end-ast i två sjöar: Vänern och Vättern. Arterna spelar en viktig roll i sjöarnas ekosystem som bland annat fiskföda.
Denna rapport redovisar undersökningarna från Vänern, Vättern och Mälaren i augusti 2021
Rapport 156: Bottenfauna vid Vätterns stränder 2022
Vätterns strandzon uppvisar en hög biologisk mångfald med många sällsynta arter – arter som inte alls är typiska för en sjö i södra Sverige, och som är ett exempel för Vätterns unikhet. Hösten 2022 inventerades tolv lokaler runt hela Vättern, för första gången sedan 2014.
Rapport 155: Makrofyter i Vättern 2018-2020
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2018 – 2020. Undersökningen är gjord i 18 geografiskt avgränsade delområden i Vättern. En del av dessa områden har inte inventerats tidigare medan andra har valt ut som lämpliga miljöövervakningslokaler tidigare.
Rapport 154: Årsskrift 2021
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
Rapport 149: Signalkräftans påverkan på Vätterns ekosystem
Föreliggande rapport är en litteraturstudie med ett generellt fokus på signalkräftan i akvatiska system och mer specifikt koncentrerat till Vätterns ekosystem. Den ska därmed ses som ett underlag till att öka förståelsen för signalkräftans potentiella ekologiska betydelse i Vättern. Framtagandet av rapporten, som varit en del i ett större LEADER-projekt har varit möjlig att genomföra tack vare bidrag från LEADER Vättern som fördelar medel ur europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Förutom dessa medel har sammanställningen även medfinansierats av de fyra länen runt Vättern.
Rapport 148: Glacialrelikta kräftdjur i Mälaren, Vänern och Vättern 2020
Sammanfattning Rapporten är för tillfället inte tillgänglighetsanpassad. Kontakta oss så hjälper vi dig.
Rapport 146: Årsskrift 2020
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål,
Rapport 138: Glacialrelikta kräftdjur i Mälaren, Vänern och Vättern 2019
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen sjösyrsa (Gammaracanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, vitmärla (Monoporeia affinis), pungräka (Mysis relicta), taggmärla (Pallaseopsis