Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål,
Under 2019 och 2020 pågick den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2012 – 2014. Undersökningen är gjord i 15 geografiskt avgränsade delområden i Vättern (5 delområden per år), framförallt för att lokalisera lämpliga framtida miljöövervakningsområden men också för att göra en bedömning av delområdenas ekologiska status utifrån förekommande vattenväxter. Inget av dessa delområden har inventerats sedan tidigare. Metodiken vid inventeringen har i huvudsak följt Naturvårdsverkets undersökningstyp makrofyter i sjöar 2010.
Vättern är Sveriges näst största sjön. Den är 13,5 mil lång och i genomsnitt ungefär en tiondel så bred. Den kännetecknas av klart och näringsfattigt vatten och har en ovanligt lång omsättningstid på cirka 60 år. På grund av Vätterns särart och höga skyddsvärde är det viktigt att ha kunskap om vilka ämnen som tillförs sjön eftersom de kan ha negativa konsekvenser för sjöns växt‐ och djurliv och för människan. Vättern fungerar bland annat som vattentäkt för cirka 270 000 personer och sjön innehåller många unika arter, så kallade ishavsrelikter.
Vätternvårdsförbundet har alltsedan dess start 1957 jobbat med sjögemensamma strategier i vattenvården av Vättern. Den nu gällande vattenvårdsplanen för Vättern antogs av för bundet på ordinarie förbundsstämman 2006. Planen består av två delar: en bakgrundsbe skrivning innehållande utfall av ca 40 års vattenvård samt ett framåtsiktande dokument. Vattenvårdsplanen är uppbyggd med samma struktur som de nationella miljömålen med generationsmål, delmål samt indikatorer och åtgärder.
Denna Vätternrapport är ingen vanlig” rapport utan utgörs av nedteckningar av hörsägner, observationer och mätningar i och av Vättern som för trehundra år sedan publicerades. I tre böcker från tidigt 1700-tal beskrivs vad som då var ”nationellt känt” om Vättern, och som förmodligen kan anses vara den nationella vetenskapliga kunskapsnivån om sjön för den tiden. En del av faktan kan vi idag förundras över hur man överhuvudtaget kunde komma till (lätt för oss idag att säga) medan man kan bli lätt imponerad över den nyfikenhet och de ansträngningar man hade på den tiden för påvisa skeenden och teorier.
Med anledning av att det periodvis börjar bli ”besvärande” högt
vattenstånd i Jönköping har Jönköpings kommun tillsammans med
SMHI och Kammarkollegiet under ca 10 års tid granskat vattendomen
och utfört utredingar om hur de högsta vattenstånden vid vissa
tillfällen kan minskas.
Förhoppningen är att följande rapport ska kunna utgöra kunskapsunderlag i olika
sammanhang. Rapporten kan också leda till tankar och diskussioner. Delarna i
rapporten är var för sig publicerade med olika syften t ex tillståndsprövningar för
byggnation eller industri, eller t o m i annan rapportserie. Historiska återblickar ges i ett par dokument om hur Munksjön kunnat bli så förorenade som den är. Genom samla del rapporterna ska det vara lättare att få tag i samlad information om sjön. Samtliga delar återges med medgivande från författarna.
Vättern har undersökts med avseende på undervattensvegetation inom Natura 2000 sedan 2003 och inventeringar utförs även som en del av Vätterns återkommande miljöövervakning. Vid 2005 års inventering har både nya och äldre lokaler inventerats.