Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål,
Under 2019 och 2020 pågick den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande
Vad visar oligochaetanalyserna i stort om den sentida utvecklingen i sjön? De visar entydigt att Vättern i huvudsak är en klart oligotrof sjö och visar i det hänseendet likheter med Vänern.
Vättern är Sveriges näst största sjön. Den är 13,5 mil lång och i genomsnitt ungefär en tiondel så bred. Den kännetecknas av klart och näringsfattigt vatten och har en ovanligt lång omsättningstid på cirka 60 år. På grund av Vätterns särart och höga skyddsvärde är det viktigt att ha kunskap om vilka ämnen som tillförs sjön eftersom de kan ha negativa konsekvenser för sjöns växt‐ och djurliv och för människan. Vättern fungerar bland annat som vattentäkt för cirka 270 000 personer och sjön innehåller många unika arter, så kallade ishavsrelikter.
Vätternvårdsförbundet har alltsedan dess start 1957 jobbat med sjögemensamma strategier i vattenvården av Vättern. Den nu gällande vattenvårdsplanen för Vättern antogs av för bundet på ordinarie förbundsstämman 2006. Planen består av två delar: en bakgrundsbe skrivning innehållande utfall av ca 40 års vattenvård samt ett framåtsiktande dokument. Vattenvårdsplanen är uppbyggd med samma struktur som de nationella miljömålen med generationsmål, delmål samt indikatorer och åtgärder.
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Den hydrologiska tjänsten i Sverige sköts idag av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, SMHI. De tidigaste mätningarna på föregångaren Hydrografiska byrån togs av
lokala arbetare med hjälp av manuell avläsning på pegel.
Enkätsvaren för att bedöma metod-, utförar-och materialskiften har i några fall avseende vissa parametrar, varit relativt bristfälliga.
Denna Vätternrapport är ingen vanlig” rapport utan utgörs av nedteckningar av hörsägner, observationer och mätningar i och av Vättern som för trehundra år sedan publicerades. I tre böcker från tidigt 1700-tal beskrivs vad som då var ”nationellt känt” om Vättern, och som förmodligen kan anses vara den nationella vetenskapliga kunskapsnivån om sjön för den tiden. En del av faktan kan vi idag förundras över hur man överhuvudtaget kunde komma till (lätt för oss idag att säga) medan man kan bli lätt imponerad över den nyfikenhet och de ansträngningar man hade på den tiden för påvisa skeenden och teorier.