I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Den hydrologiska tjänsten i Sverige sköts idag av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, SMHI. De tidigaste mätningarna på föregångaren Hydrografiska byrån togs av
lokala arbetare med hjälp av manuell avläsning på pegel.
Enkätsvaren för att bedöma metod-, utförar-och materialskiften har i några fall avseende vissa parametrar, varit relativt bristfälliga.
Sedan Vätternvårdsförbundet bildades 1957 har det tagits fram fyra olika vattenvårdsplaner för Vättern. Den första till kom 1970, vilken sedermera reviderades 1977. Under 1989 gjordes en omorganisation av det som då hette Kommittén för Vätterns Vattenvård till dagens form Vätternvårdsförbundet. 1990 gjordes en fördjupad vattenvårdsplan vilken i sin tur utvärderades 1996 dock utan att några nya mål utverkades. Föreliggande utvärdering baseras på både 1990 och 1996 års vattenvårdsplaner. För att beskriva Vätterns miljötillstånd redovisas även en beskrivning av omvärldsfaktorer t ex klimat, berggrund, befolkning. Avsikten är att föreliggande avstämning skall kunna ligga till grund för utverkandet av nya miljömål vilka redovisas i en kommande rapport.
Sedan Vätternvårdsförbundet bildades 1957 har det tagits fram fyra olika vattenvårdsplaner för Vättern. Den första till kom 1970, vilken sedermera reviderades 1977. Under 1989 gjordes en omorganisation av det som då hette Kommittén för Vätterns Vattenvård till dagens form Vätternvårdsförbundet. 1990 gjordes en fördjupad vattenvårdsplan vilken i sin tur utvärderades.
Undersökningen föreslår Vättern som representativ för naturtyperna 3130 samt 3140, där Vadstenaviken, Norrviken (vid Stora Forsa) samt Sidöns insida (Kråksviken, Karlsborg) bedöms vara lokaler med gynnsam bevarande status.
I samband med planeringen för RES-arbetet som genomfördes under 1995 konstaterade berörda länsstyrelser stora brister i kunskaperna vad det gäller riskerna med transporter av farligt gods på vägar och järnvägar runt Vättern. För att öka kunskapen och ge underlag för fysisk planering beslutades därför att genomföra en sårbarhets bedömning och riskanalys vad avser transporterna kring sjön.
Det har sedan några år varit möjligt att med dynamisk massbalansmodellering kvantifiera och prediktera tillförsel, omsättning och spridning av näringsämnen och ett flertal miljögifter.
Syftet med projektet har varit att slutföra konsekvensklassificeringen av Vättern och samt dess tillrinnande vattendrag med avseende på farliga godsolyckor
Rapporten redovisar analyser av sedimentproppar från Vättern och Vänern som gjorts i syfte att undersöka hur miljötillståndet utvecklats i långt tidsperspektiv − flera hundra år. Proppen från Vättern togs söder om Visingsö på drygt 120 m vattendjup och proppen från Vänern mitt i Värmlandssjön på 81 m djup.