Under 2021 har fisk från Mälaren, Vänern och Vättern insamlats för analys av metaller, prioriterade farliga ämnen samt särskilt förorenande ämnen. Syftet var att få utökat underlag för klassning av miljögifter enligt vattendirektivet samt följa upp nationella miljökvalitetsmål.
Sammanfattning Rapporten är för tillfället inte tillgänglighetsanpassad. Kontakta oss så hjälper vi dig.
Sammanfattning Rapporten är för tillfället inte tillgänglighetsanpassad. Kontakta oss så hjälper vi dig.
Sammanfattning Rapporten är för tillfället inte tillgänglighetsanpassad. Kontakta oss så hjälper vi dig.
Under 2019 och 2020 pågick den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande
Vättern är Sveriges näst största sjön. Den är 13,5 mil lång och i genomsnitt ungefär en tiondel så bred. Den kännetecknas av klart och näringsfattigt vatten och har en ovanligt lång omsättningstid på cirka 60 år. På grund av Vätterns särart och höga skyddsvärde är det viktigt att ha kunskap om vilka ämnen som tillförs sjön eftersom de kan ha negativa konsekvenser för sjöns växt‐ och djurliv och för människan. Vättern fungerar bland annat som vattentäkt för cirka 270 000 personer och sjön innehåller många unika arter, så kallade ishavsrelikter.
Inom ramen för riskbedömningen och åtgärdsutredningen ingår bland annat att värdera behovet att minska tillförseln av metaller till miljön från de aktuella massorna, samt bedöma konsekvenserna av detta.
En av delrapporterna har kontrollerat miljögifterna i Vätternkräftor.
Kräftorna har ett annat födoval än fisk, äter i princip allt som erbjuds, men kan
visa på exponering för bottenlevande organismer. Det förefaller vara samma
”typer” av miljögifter i kräftor som i fisk som visar på förhöjda halter. Det bör
kanske betonas att normal konsumtion av såväl fisk som kräftor är ingen hälsorisk
– oftast tvärtom!
Syftet med det här arbetet är att studera anrikningssandens förmåga att fastlägga tungmetaller samt att klargöra faktorer som har betydelse för fastläggningen. Resultaten kan användas för att optimera vattenreningen vid Zinkgruvan men också som underlag för andra företag och gruvor som är intresserade av att använda en liknande reningsmetod.
Även om halterna av främst PCB och metylkvicksilver i blodet hos Vätternfiskkonsumenter är höga är det inte motiverat att avråda äldre personer eller kvinnor som inte tänker skaffa fler barn att äta fet fisk. Tvärtom, nyttan med sådan fisk överväger. Den feta fisken innehållerOmega-3-fettsyror som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot indikerar fynden i denna undersökning att kvinnor i barnafödande ålder ej bör äta stora mängder av framför allt abborre och fet fisk från Vättern.