Fakta 4: Oligochaeter som miljöindikatorer i Vättern i ett 100-årigt perspektiv
Vid förra seklets början var man mycket noga med att ange varje bottendjursarts ekologi i relation till den genomsnittliga sedimentkvaliteten. Man använde sig av begrepp som gyttja av flera slag, däribland kitingyttja och ”chitinvollgyttja”, sand, lera, ”Sand auf Ton” etc. Ett märkligt begrepp synes ”Seerz” (järn- och mineralhaltigt sediment) vara.
Fakta3: Råvattenkampanj 2017 Vänern, Göta Älv, Vättern och Motala Ström
På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet har ALcontrol AB utfört analyser av bekämpningsmedel, parasiter samt prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen (HVMFS 2013:19) i vattenprov från Vänern, Göta Älv, Vättern och Motala Ström. Sammanlagt har 20 prov tagits varav tolv är från råvattenintag och åtta direkt från recipienten.
Fakta 2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2017
En undersökning av längdfördelningen hos M. relicta s.l. visade att ettåriga livscykler sannolikt dominerade i såväl Mälaren, Vänern som Vättern. En skillnad mellan sjöarna tycks dock finnas vad gäller fortplantningstider. I alla sjöarna sker av allt att döma fortplantning under vintern. I Vänern tycks dock förutom vinterfortplantning även sommarfortplantning förekomma, vilket inte har noterats i de två andra sjöarna
Fakta Nr 5: 2018 Utvärdering av överlevnad hos återutsatt röding i Vättern vid trollingfiske och vertikalfiske
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Fakta 1 : Utvärdering av genomförande åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet .
På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.
Fakta 4: Effekten av en kraftverksdamm på vandringsframgång hos migrerande öringsmolt
Vandringsframgången genom dammsträckan var signifikant lägre än genom kontrollsträckan. Endast 13,8 % lyckades passera Fjällbölsdammen vilket kan ställas i kontrast med den fritt strömmande kontrollsträckan där 75 % lyckades passera.
Fakta 3: Redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2017
Mycket talar således för att det inte har skedde någon påtaglig förändring i antalet lekande individer i de av Vätterns tillflöden som utnyttjas av harren för sin reproduktion våren 2017 i förhållande till de närmast föregående åren
Fakta 1: Utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet
På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.
Fakta2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016
De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Fakta 1: Sammanställning av resultat från standardiseringsförsök av flugutterfiske 2016
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern