Rapport 163: Glacialrelikta kräftdjur i Mälaren, Vänern och Vättern 2023
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
Start › Publikationer
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vitmärla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige endast i tre sjöar: Vänern och
Det huvudsakliga syftet med inventeringen var att undersöka förekomsten av nissöga (Cobitis taenia) i Vättern, samt komplettera kunskapen erhållen från nätprovfiskena under biologiska mångfaldsfiskena år
Här redovisas resultat från den löpande miljöövervakningen.
De sju glacialrelikta kräftdjuren – sjösyrsa, Limnocalanus macrurus, vit-märla, pungräka (två arter), taggmärla och skorv – påträffas i Sverige end-ast i två sjöar: Vänern och Vättern. Arterna spelar en viktig roll i sjöarnas ekosystem som bland annat fiskföda.
Denna rapport redovisar undersökningarna från Vänern, Vättern och Mälaren i augusti 2021
Föreliggande rapport ger en övergripande uppfattning om de senaste 15 årens utsättningar av lax i Vättern med fokus på utsättningsmaterialets skick.
Vätterns strandzon uppvisar en hög biologisk mångfald med många sällsynta arter – arter som inte alls är typiska för en sjö i södra Sverige, och som är ett exempel för Vätterns unikhet. Hösten 2022 inventerades tolv lokaler runt hela Vättern, för första gången sedan 2014.
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2018 – 2020. Undersökningen är gjord i 18 geografiskt avgränsade delområden i Vättern. En del av dessa områden har inte inventerats tidigare medan andra har valt ut som lämpliga miljöövervakningslokaler tidigare.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”