Med anledning av att det periodvis börjar bli ”besvärande” högt
vattenstånd i Jönköping har Jönköpings kommun tillsammans med
SMHI och Kammarkollegiet under ca 10 års tid granskat vattendomen
och utfört utredingar om hur de högsta vattenstånden vid vissa
tillfällen kan minskas.
Det är inte ovanligt att man i sjöar ser en del ”ludd” på stenar, bryggor, pålar mm. Ofta kanske man inte funderar vidare på detta, men det finns olika anledningar till att man bör ta sig en funderare över ”luddet”. Luddet utgörs oftast av olika s.k. påväxtalger som av en eller annan anledning har fått fäste på just den platsen.
Länsstyrelserna i Örebro, Jönköping, Västra Götaland och Östergötland har tillsammans med Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium och Vätternvårdsförbundet utarbetat planer för att följa signalkräftans utveckling i Vättern.
Under senare år har länsstyrelserna runt Vättern fått in rapporter från samtliga kategorier avfiskande som tyder på att harrbeståndet i Vättern har minskat. Mot bakgrund av detta inleddes arbetet med att undersöka tillståndet och ta fram förslag på övervakningsmetoder för Sveriges sydligaste naturliga harrbestånd.
Föreliggande åtgärdsplan är en sammanställning av kunskapsläget och åtgärdsbehovet för 91 av Vätterns tillflöden. Sammantaget är dessa uppdelade på 74 åtgärdsområden fördelade på de fyra länen runt Vättern (Jönköpings-, Västra Götalands-, Örebro- och Östergötlands län).
Föreliggande dokument utgör bakgrundsdokument till ”Förvaltningsplanen för fisk & fiske i Vättern 2009-2013” (Vätternvårdsförbundet, rapport 102), vilken är den första planen som har tagits fram för fisk och fiske i Vättern med inriktning för ett långsiktigt hållbart fiske i Vättern. ”Förvaltningsplanen för fisk och fiske i Vättern” är ett samverkansdokument och är tänkt att användas som ett planeringsverktyg, vilket anger riktlinjer och mål för den framtida förvaltningen av fisken och fisket i Vättern.
En av delrapporterna har kontrollerat miljögifterna i Vätternkräftor.
Kräftorna har ett annat födoval än fisk, äter i princip allt som erbjuds, men kan
visa på exponering för bottenlevande organismer. Det förefaller vara samma
”typer” av miljögifter i kräftor som i fisk som visar på förhöjda halter. Det bör
kanske betonas att normal konsumtion av såväl fisk som kräftor är ingen hälsorisk
– oftast tvärtom!
Förhoppningen är att följande rapport ska kunna utgöra kunskapsunderlag i olika
sammanhang. Rapporten kan också leda till tankar och diskussioner. Delarna i
rapporten är var för sig publicerade med olika syften t ex tillståndsprövningar för
byggnation eller industri, eller t o m i annan rapportserie. Historiska återblickar ges i ett par dokument om hur Munksjön kunnat bli så förorenade som den är. Genom samla del rapporterna ska det vara lättare att få tag i samlad information om sjön. Samtliga delar återges med medgivande från författarna.
Föreliggande rapport är den första planen som har tagits fram för fisk och fiske i Vättern med inriktning för ett långsiktigt hållbart fiske i Vättern. ”Förvaltningsplanen för fisk och fiske i Vättern” är ett samverkansdokument och är tänkt att användas som ett laneringsverktyg,vilket anger riktlinjer och mål för den framtida förvaltningen av fisken och fisket i Vättern.
Materialet utgörs av Carlinmärkt Gullspångslax som sattes ut i Vättern perioden 1982-2002 och omfattar återfångster inrapporterade t o m 2005-12-31.
Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.