Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
Våren 2007 genomfördes en validering av den smoltproduktionsmodell för öring i Vätterns tillflöden som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Fiskeriverket. Två av Vätterns västra tillflöden, Knipån och Rödån, undersöktes. Under perioden 16 april – 1 juni fångades öringsmolt med fällor och märktes med ”floy-tags” för att kvantifiera smoltproduktion och undersöka migrationsmortalitet. De utvandrande smoltens ålderstruktur kvantifierades genom åldersanalyser av fjäll. Kompletterande information såsom fysikaliska parametrar, klimat- och individdata insamlades för att belägga resultaten.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
Skattningar av de fem största glacialrelikta kräftdjurens täthet och fördelning gjordes med hjälp av mysistrål dagtid och stor håv nattetid i slutet av augusti till början av september 2011 i framförallt tre undersökningsområden i vardera sjön
Information om fritidsfiskets uttag utgör, vid sidan av yrkesfiskestatistiken och fångstdata från standardiserade provfisken, en viktig komponent vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är nödvändig för att beslut ska kunna fattas rörande ett långsiktigt hållbart och rationell nyttjande av den resurs som fisk och kräftor i Vättern utgör. För att kunna uppskatta hur stort fisketryck fritidsfisket utgör på fisken i Vättern genomförde länsstyrelserna runt Vättern i samverkan med Fiskeriverket enkätundersökningar år 2000 och 2003. Eftersom fisket hela tiden förändras fanns det ett behov av en uppdaterad bild av fritidsfiskesituationen i Vättern, varför en ny undersökning genomfördes 2010.
Flodnejonögat (Lampetra fluviatilis) upptogs på den svenska rödlistan över hotade arter 2005. Därför genomförde Länsstyrelsen i Jönköpings län inventeringar av Vätterns tillflöden under 2006, 2007, 2009 och 2011.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
En av de möjliga förklaringar som har förts fram till varför harren minskar i Vättern är ökningen av öring i Vätterns tillflöden (Nilsson, 2009). Sedan 1980-talet har ett hundratal fiskevårdsåtgärder genomförts i Vätterns tillflöden (Lindell, 2009). Dessa fiskevårdsåtgärder har förmodligen främst gynnat öringen då det inte sällan har handlat om att tillgängliggöra strömmande sträckor med lämpliga lek- och uppväxtområden längre upp i vattendragen.
Denna Vätternrapport är ingen vanlig” rapport utan utgörs av nedteckningar av hörsägner, observationer och mätningar i och av Vättern som för trehundra år sedan publicerades. I tre böcker från tidigt 1700-tal beskrivs vad som då var ”nationellt känt” om Vättern, och som förmodligen kan anses vara den nationella vetenskapliga kunskapsnivån om sjön för den tiden. En del av faktan kan vi idag förundras över hur man överhuvudtaget kunde komma till (lätt för oss idag att säga) medan man kan bli lätt imponerad över den nyfikenhet och de ansträngningar man hade på den tiden för påvisa skeenden och teorier.
Med anledning av att det periodvis börjar bli ”besvärande” högt
vattenstånd i Jönköping har Jönköpings kommun tillsammans med
SMHI och Kammarkollegiet under ca 10 års tid granskat vattendomen
och utfört utredingar om hur de högsta vattenstånden vid vissa
tillfällen kan minskas.