Vid förra seklets början var man mycket noga med att ange varje bottendjursarts ekologi i relation till den genomsnittliga sedimentkvaliteten. Man använde sig av begrepp som gyttja av flera slag, däribland kitingyttja och ”chitinvollgyttja”, sand, lera, ”Sand auf Ton” etc. Ett märkligt begrepp synes ”Seerz” (järn- och mineralhaltigt sediment) vara.
På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet har ALcontrol AB utfört analyser av bekämpningsmedel, parasiter samt prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen (HVMFS 2013:19) i vattenprov från Vänern, Göta Älv, Vättern och Motala Ström. Sammanlagt har 20 prov tagits varav tolv är från råvattenintag och åtta direkt från recipienten.
En undersökning av längdfördelningen hos M. relicta s.l. visade att ettåriga livscykler sannolikt dominerade i såväl Mälaren, Vänern som Vättern. En skillnad mellan sjöarna tycks dock finnas vad gäller fortplantningstider. I alla sjöarna sker av allt att döma fortplantning under vintern. I Vänern tycks dock förutom vinterfortplantning även sommarfortplantning förekomma, vilket inte har noterats i de två andra sjöarna
Vätterns miljö är unik på många vis. Hela dess utformning och ekosystem är så pass säreget att få liknande sjöar finns i landet, om ens i världen. Därför ingår Vättern sedan slutet av 1990-talet även i ett europeiskt nätverk för skyddsvärda miljöer (Natura2000).
Vätternvårdsförbundet kan också konstatera att det är viktigt att förmedla alla resultat på ett vis så det når ut och på ett begripligt vis. Rapporter utgör alltjämt den grund som även små snabba inlägg eller annonseringar måste vila på. Hemsidan samlar det mesta i denna väg. Under 2018 kommer förbundet att jobba vidare med att göra informationen mer lättillgängliga.
På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.
På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.
Denna förvaltningsplan är, som tidigare, ett samverkansdokument och är framtagen av Vätternvårdsförbundets utskott Samförvaltning Fiske tillsammans med myndigheter, forskare, olika kategorier fiskande och andra intressenter runt Vättern. Främsta syftet är att använda förvaltningsplanen som ett rådgivande planeringsverktyg där riktlinjer och mål för den framtida förvaltningen av fisk och fiske i Vättern är presenterade.
Vandringsframgången genom dammsträckan var signifikant lägre än genom kontrollsträckan. Endast 13,8 % lyckades passera Fjällbölsdammen vilket kan ställas i kontrast med den fritt strömmande kontrollsträckan där 75 % lyckades passera.
Mycket talar således för att det inte har skedde någon påtaglig förändring i antalet lekande individer i de av Vätterns tillflöden som utnyttjas av harren för sin reproduktion våren 2017 i förhållande till de närmast föregående åren