Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern. Mellan åren 1997 och 2004 utfördes detta av Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och under dessa år följdes två vattendrag, Röttleån cirka 5 km söder om Gränna på Vätterns östra sida respektive Hornån cirka 10 km norr om Habo på den västra sidan.
Övervakningen genomförs av frivilliga personer på ideell basis under ledning av Länsstyrelsen i Jönköpings län
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern. Mellan åren 1997 och 2004 utfördes detta av Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och under dessa år följdes två vattendrag.
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern. Mellan åren 1997 och 2004 utfördes detta av Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och under dessa år följdes två vattendrag, Röttleån cirka 5 km söder om Gränna på Vätterns östra sida och Hornån cirka 10 km norr om Habo på den västra sidan.
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.
Sveriges största inhemska karpfisk, aspen (Leuciscus aspius), är upptagen i den senaste Röd-listan som Nära hotad (NT, ArtDatabanken 2015).
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2015 – 2017. Undersökningen är gjord i 16 geografiskt avgränsade delområden i Vättern (fem delområden per år plus Kråksviken som görs varje år), framförallt för att övervaka dessa områden med avseende på eventuella förändringar av makrofytsamhället men också för att hitta lämpliga framtida miljöövervakningsområden.
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Vid förra seklets början var man mycket noga med att ange varje bottendjursarts ekologi i relation till den genomsnittliga sedimentkvaliteten. Man använde sig av begrepp som gyttja av flera slag, däribland kitingyttja och ”chitinvollgyttja”, sand, lera, ”Sand auf Ton” etc. Ett märkligt begrepp synes ”Seerz” (järn- och mineralhaltigt sediment) vara.