Rapport 133: KISELALGER I VÄTTERN 2018
På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Vätternvårdsförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB utfört provtagning, analys och utvärdering av kiselalger på 10 lokaler runt Vättern år 2018.
Start › Publikationer › Ämne › Sida 4
På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Vätternvårdsförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB utfört provtagning, analys och utvärdering av kiselalger på 10 lokaler runt Vättern år 2018.
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.
Sveriges största inhemska karpfisk, aspen (Leuciscus aspius), är upptagen i den senaste Röd-listan som Nära hotad (NT, ArtDatabanken 2015).
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2015 – 2017. Undersökningen är gjord i 16 geografiskt avgränsade delområden i Vättern (fem delområden per år plus Kråksviken som görs varje år), framförallt för att övervaka dessa områden med avseende på eventuella förändringar av makrofytsamhället men också för att hitta lämpliga framtida miljöövervakningsområden.
En tillförlitlig skattning av fritidsfiskets fångst och uttag utgör tillsammans med yrkesfiskestatistik och fångstdata från standardiserade provfisken viktiga beståndsdelar vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart och rationellt nyttjande av fiskresursen. För att kunna uppskatta fritidsfiskets fångst och uttag av fisk och signal-kräftor i Vättern utförde Länsstyrelsen i Jönköpings län en undersökning av fritidsfisket 2015
Vätterns miljö är unik på många vis. Hela dess utformning och ekosystem är så pass säreget att få liknande sjöar finns i landet, om ens i världen. Därför ingår Vättern sedan slutet av 1990-talet även i ett europeiskt nätverk för skyddsvärda miljöer (Natura2000).
Vätternvårdsförbundet kan också konstatera att det är viktigt att förmedla alla resultat på ett vis så det når ut och på ett begripligt vis. Rapporter utgör alltjämt den grund som även små snabba inlägg eller annonseringar måste vila på. Hemsidan samlar det mesta i denna väg. Under 2018 kommer förbundet att jobba vidare med att göra informationen mer lättillgängliga.
I Vättern genomförs en rad olika övervakningsmoment i olika program som sammantaget medverkar till bedömning av miljötillståndet i Vättern och dess tillflöden.
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Vid förra seklets början var man mycket noga med att ange varje bottendjursarts ekologi i relation till den genomsnittliga sedimentkvaliteten. Man använde sig av begrepp som gyttja av flera slag, däribland kitingyttja och ”chitinvollgyttja”, sand, lera, ”Sand auf Ton” etc. Ett märkligt begrepp synes ”Seerz” (järn- och mineralhaltigt sediment) vara.
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”