Rapport 126: Årsskrift 2016
Årsskriften går igenom årets faktablad och rapporter, samt uppdaterad data på Vättern.
Start › Publikationer › År › Sida 6
Årsskriften går igenom årets faktablad och rapporter, samt uppdaterad data på Vättern.
Kunskap om storlek- och artselektivitet är viktigt för att nå ett hållbart fiske. I denna rapport beskrivs ett projekt som utförts i Vättern för att
Vad har förändrats i miljöövervakning de senaste åren? Jo, bl a har övervakningsprogrammet komplette-rats med sedimentprover, nederbördsprover och en rad nya ämnen i vattenanalyser. Undervattensväxter
Det huvudsakliga syftet med denna studie har varit att kvantifiera de största källorna för en lång rad metaller i Vätterns avrinningsområde och att ta reda
Vätternvårdsförbundet har alltsedan dess start 1957 jobbat med sjögemensamma strategier i vattenvården av Vättern. Den nu gällande vattenvårdsplanen för Vättern antogs av för bundet på ordinarie förbundsstämman 2006. Planen består av två delar: en bakgrundsbe skrivning innehållande utfall av ca 40 års vattenvård samt ett framåtsiktande dokument. Vattenvårdsplanen är uppbyggd med samma struktur som de nationella miljömålen med generationsmål, delmål samt indikatorer och åtgärder.
Harrleken startade återigen rekordtidigt våren 2015 och redan den 12:e mars noterades de första harrarna i Hjoån.
Vätterns stränder uppvisar ett myller av småkryp som inte alls är typisk för en sjö i södra Sverige. Vätterns strandnära bottenekosystem har därför historiskt mycket
EU:s ramdirektiv för vatten samt habitatdirektivet kräver en bedömning av den ekologiska statusen för olika livsmiljöer, inklusive kartläggning av fördelningen av arter och livsmiljöer i svenska sötvatten större än 50 hektar (0,5 km2), och att åtgärder måste vidtas om inte god eller hög status uppnås.
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding.
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”