Rapport 133: KISELALGER I VÄTTERN 2018
På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Vätternvårdsförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB utfört provtagning, analys och utvärdering av kiselalger på 10 lokaler runt Vättern år 2018.
Start › Publikationer › Ämne › Sida 4
På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Vätternvårdsförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB utfört provtagning, analys och utvärdering av kiselalger på 10 lokaler runt Vättern år 2018.
En tillförlitlig skattning av fritidsfiskets fångst och uttag utgör tillsammans med yrkesfiskestatistik och fångstdata från standardiserade provfisken viktiga beståndsdelar vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart och rationellt nyttjande av fiskresursen. För att kunna uppskatta fritidsfiskets fångst och uttag av fisk och signal-kräftor i Vättern utförde Länsstyrelsen i Jönköpings län en undersökning av fritidsfisket 2015
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.
Sveriges största inhemska karpfisk, aspen (Leuciscus aspius), är upptagen i den senaste Röd-listan som Nära hotad (NT, ArtDatabanken 2015).
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2015 – 2017. Undersökningen är gjord i 16 geografiskt avgränsade delområden i Vättern (fem delområden per år plus Kråksviken som görs varje år), framförallt för att övervaka dessa områden med avseende på eventuella förändringar av makrofytsamhället men också för att hitta lämpliga framtida miljöövervakningsområden.
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Vid förra seklets början var man mycket noga med att ange varje bottendjursarts ekologi i relation till den genomsnittliga sedimentkvaliteten. Man använde sig av begrepp som gyttja av flera slag, däribland kitingyttja och ”chitinvollgyttja”, sand, lera, ”Sand auf Ton” etc. Ett märkligt begrepp synes ”Seerz” (järn- och mineralhaltigt sediment) vara.
På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet har ALcontrol AB utfört analyser av bekämpningsmedel, parasiter samt prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen (HVMFS 2013:19) i vattenprov från Vänern, Göta Älv, Vättern och Motala Ström. Sammanlagt har 20 prov tagits varav tolv är från råvattenintag och åtta direkt från recipienten.
En undersökning av längdfördelningen hos M. relicta s.l. visade att ettåriga livscykler sannolikt dominerade i såväl Mälaren, Vänern som Vättern. En skillnad mellan sjöarna tycks dock finnas vad gäller fortplantningstider. I alla sjöarna sker av allt att döma fortplantning under vintern. I Vänern tycks dock förutom vinterfortplantning även sommarfortplantning förekomma, vilket inte har noterats i de två andra sjöarna
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”