Mot bakgrund av det ovanstående vore det önskvärt att inventeringar och undersökningar gjordes med inriktning på harrens tidiga levnadsstadier (rom, yngel och årsungar) i Vätterns tillflöden och strandzon för att studera bl.a. tillväxt och överlevnad.
Enkätsvaren för att bedöma metod-, utförar-och materialskiften har i några fall avseende vissa parametrar, varit relativt bristfälliga.
En av de möjliga förklaringar som har förts fram till varför harren minskar i Vättern är ökningen av öring i Vätterns tillflöden (Nilsson, 2009). Sedan 1980-talet har ett hundratal fiskevårdsåtgärder genomförts i Vätterns tillflöden (Lindell, 2009). Dessa fiskevårdsåtgärder har förmodligen främst gynnat öringen då det inte sällan har handlat om att tillgängliggöra strömmande sträckor med lämpliga lek- och uppväxtområden längre upp i vattendragen.
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010).
Sammanlagt fångades det 42 stycken signalkräftor vid de 8 provfiskena vid Rinken våren 2009, medan fångsten vid de 12 provfiskena våren 2010 uppgick till 47 stycken signalkräftor fördelat på 4 lokaler.
Baserat på resultaten tycks öringtätheterna snarare ha minskat än ökat i de nedre delarna av Vätterns tillflöden under den senaste 15 årsperioden. Bortser man från den senaste 5 årsperioden (2006-2010) förefaller de däremot vara tämligen opåverkade.
Trafikverket har för avsikt att ta en ny, större färja i drift på sträckan Gränna-Visingsö. För
att kunna driftsätta den nya färjan krävs både muddring av hamnområdena (Gränna och
Visingsö) samt borttagande och flytt av pirar (Gränna). Med anledning av ovanstående
genomförde Vätternvårdsförbundet på uppdrag av Trafikverket en undersökning av förutsättningar för fiskreproduktion på tilltänkt dumpningsplats ute i Vättern samt i hamnområdena.