Rapport 136: Inventering av vandrarmusslans larver
Invasiva främmande arter har utpekats som en av de tre stora utmaningar för Vättern. Dessa arter har ofta egenskaper som gör att de är tåliga,
Publikationer
Fakta Nr 2: 2019 Kort redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2019
Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern. Mellan åren 1997 och 2004 utfördes detta av Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping på uppdrag av Vätternvårdsförbundet och under dessa år följdes två vattendrag, Röttleån cirka 5 km söder om Gränna på Vätterns östra sida och Hornån cirka 10 km norr om Habo på den västra sidan.
Rapport 129: Bevarandeplan Vättern
Vätterns miljö är unik på många vis. Hela dess utformning och ekosystem är så pass säreget att få liknande sjöar finns i landet, om ens i världen. Därför ingår Vättern sedan slutet av 1990-talet även i ett europeiskt nätverk för skyddsvärda miljöer (Natura2000).
Fakta Nr 5: 2018 Utvärdering av överlevnad hos återutsatt röding i Vättern vid trollingfiske och vertikalfiske
Denna rapport redovisar överlevnad och tid på ytan för röding efter återutsättning vid trollingfiske år 2014 och vertikalfiske år 2015 i Vättern. Vid trollingfisket år 2014 var målsättningen att undersöka effekten av olika hantering efter krokning, samt predation av fågel.
Rapport 127: Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern 2017-2022
Denna förvaltningsplan är, som tidigare, ett samverkansdokument och är framtagen av Vätternvårdsförbundets utskott Samförvaltning Fiske tillsammans med myndigheter, forskare, olika kategorier fiskande och andra intressenter runt Vättern. Främsta syftet är att använda förvaltningsplanen som ett rådgivande planeringsverktyg där riktlinjer och mål för den framtida förvaltningen av fisk och fiske i Vättern är presenterade.
Rapport 125: Utveckling av sikfisket i Vättern – ett samverkansprojekt fiskare och forskare
Kunskap om storlek- och artselektivitet är viktigt för att nå ett hållbart fiske. I denna rapport beskrivs ett projekt som utförts i Vättern för att utveckla selektivitet i fisket efter sik via ett samarbete mellan fiskare, forskare och myndigheter.
Fakta 1: Utvärdering av genomförande åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet
På uppdrag av Habo kommun har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en utvärdering av genomförda åtgärder vid fyra vandringshinder i Knipån under 2000-talet. Syftet med utvärderingen, som baserades på befintligt underlagsmaterial, var att undersöka vilka förändringar som har skett till följd av de genomförda åtgärderna. Målsättningen var att, om möjligt, kvantifiera nyttan av de genomförda åtgärderna.
Rapport 91: Vattenvårdsplan för Vättern 2006-2012
Vätternvårdsförbundet har sedan mitten av 1950-talet tagit fram fyra vattenvårdsplaner. Vattenvårdsplanerna har legat som grund för gemensamma ansträngningar som utförts runt sjön i syfte att förbättra miljötillståndet i Vättern. Föreliggande rapport är den femte vattenvårdsplanen och utgörs egentligen av två delar: en rapport innehållande bakgrundstexter om Vättern och avstämning av tidigare uppsatta miljömål.
Rapport 123: Metaller i Vätterns avrinningsområde
Vättern är Sveriges näst största sjön. Den är 13,5 mil lång och i genomsnitt ungefär en tiondel så bred. Den kännetecknas av klart och näringsfattigt vatten och har en ovanligt lång omsättningstid på cirka 60 år. På grund av Vätterns särart och höga skyddsvärde är det viktigt att ha kunskap om vilka ämnen som tillförs sjön eftersom de kan ha negativa konsekvenser för sjöns växt‐ och djurliv och för människan. Vättern fungerar bland annat som vattentäkt för cirka 270 000 personer och sjön innehåller många unika arter, så kallade ishavsrelikter.
Rapport 121: Bottenfauna i Vätterns strandzon
Föreliggande rapport ger faktaunderlag på att ovan beskrivning faktiskt är fallet – och därmed ytterligare ett exempel på sjöns särart vad gäller ekosystem. Under hösten 2014 provtogs tolv olika strandavsnitt runt hela Vättern för att artbestämma de småkryp (insekter mm) som hittades och tolka resultaten ur många aspekter t ex biologisk mångfald, rariteter.