Det huvudsakliga syftet med inventeringen var att undersöka förekomsten av nissöga (Cobitis taenia) i Vättern, samt komplettera kunskapen erhållen från nätprovfiskena under biologiska mångfaldsfiskena år
Här redovisas resultat från den löpande miljöövervakningen.
Föreliggande rapport ger en övergripande uppfattning om de senaste 15 årens utsättningar av lax i Vättern med fokus på utsättningsmaterialets skick.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
I den här rapporten utvärderas resultaten från lekfiskräkningen av öring i
Vätterns tillflöden mellan åren 2004-2021. Lekfiskräkningen bedrivs till
största del av frivilliga rapportörer runt om Vättern, vars bidrag är
ovärderligt för miljöövervakning av öringen i Vättern.
Den omisskännliga gäddan förekommer i nästan alla sötvatten i Sverige, och Vättern är inget undantag. Vättern och i synnerhet den norra delen är känd för sina storvuxna gäddor som lockar sportfiskare från hela Sverige.
I den här rapporten redovisas resultatet från provfisken som genomförts på rödingens lekplatser i Vättern under 2000-talet. Provfiskena har bedrivits under två perioder, 2004-2009 och 2017-2020, och har bidragit till ett viktigt faktaunderlag om Vätternrödingens lekplatser och om dess lekpopulation. Undersökningarna har genomförts av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län och har i huvudsak finansierats genom statligt stöd till fiskevården, så kallade fiskevårdsmedel, via Västra Götalands län.
Föreliggande rapport är en litteraturstudie med ett generellt fokus på signalkräftan i akvatiska system och mer specifikt koncentrerat till Vätterns ekosystem. Den ska därmed ses som ett underlag till att öka förståelsen för signalkräftans potentiella ekologiska betydelse i Vättern. Framtagandet av rapporten, som varit en del i ett större LEADER-projekt har varit möjlig att genomföra tack vare bidrag från LEADER Vättern som fördelar medel ur europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Förutom dessa medel har sammanställningen även medfinansierats av de fyra länen runt Vättern.
Föreliggande rapport behandlar den mycket ålderdomlig fiskarten flodnejonöga. Rapporten är ett resultat av den undersökning som gjordes våren 2020 där syftet var att följa upp genomförda restaureringsåtgärder i sju av Vätterns tillflöden. Samt hur dessa bidragit positivt till artens förmåga att nå ursprungliga lekområden.
I den här rapporten redovisas resultatet från den analys som genomfördes mellan åren 2019-2021 och som syftade till att utröna vätteröringens eventuella genetiska skillnader mellan olika tillflöden. Undersökningen, som varit en del i ett större LEADER-projekt har varit möjligt att genomföra tack vare bidrag från LEADER Vättern som fördelar medel ur europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).