Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2018 – 2020. Undersökningen är gjord i 18 geografiskt avgränsade delområden i Vättern. En del av dessa områden har inte inventerats tidigare medan andra har valt ut som lämpliga miljöövervakningslokaler tidigare.
Vätternvårdsförbundets roll och uppdrag är att samordna miljöövervakning för Vättern, med syfte att bedöma hela Vätterns kemiska och biologiska tillstånd och utveckling, jämföra med mål, upptäcka miljöproblem och följa åtgärder. Den löpande miljöövervakningen som redovisas här utgör grunden i vår kunskap om Vättern.
I den här rapporten utvärderas resultaten från lekfiskräkningen av öring i
Vätterns tillflöden mellan åren 2004-2021. Lekfiskräkningen bedrivs till
största del av frivilliga rapportörer runt om Vättern, vars bidrag är
ovärderligt för miljöövervakning av öringen i Vättern.
Under 2021 har fisk från Mälaren, Vänern och Vättern insamlats för analys av metaller, prioriterade farliga ämnen samt särskilt förorenande ämnen. Syftet var att få utökat underlag för klassning av miljögifter enligt vattendirektivet samt följa upp nationella miljökvalitetsmål.
Den omisskännliga gäddan förekommer i nästan alla sötvatten i Sverige, och Vättern är inget undantag. Vättern och i synnerhet den norra delen är känd för sina storvuxna gäddor som lockar sportfiskare från hela Sverige.
I den här rapporten redovisas resultatet från provfisken som genomförts på rödingens lekplatser i Vättern under 2000-talet. Provfiskena har bedrivits under två perioder, 2004-2009 och 2017-2020, och har bidragit till ett viktigt faktaunderlag om Vätternrödingens lekplatser och om dess lekpopulation. Undersökningarna har genomförts av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län och har i huvudsak finansierats genom statligt stöd till fiskevården, så kallade fiskevårdsmedel, via Västra Götalands län.
Föreliggande rapport är en litteraturstudie med ett generellt fokus på signalkräftan i akvatiska system och mer specifikt koncentrerat till Vätterns ekosystem. Den ska därmed ses som ett underlag till att öka förståelsen för signalkräftans potentiella ekologiska betydelse i Vättern. Framtagandet av rapporten, som varit en del i ett större LEADER-projekt har varit möjlig att genomföra tack vare bidrag från LEADER Vättern som fördelar medel ur europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Förutom dessa medel har sammanställningen även medfinansierats av de fyra länen runt Vättern.
De glacialrelikta kräftdjuren har sedan länge omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa