
Fakta 1:2017: Sammanställning av resultat från standardiseringsförsök av flugutterfiske 2016
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern
Start › Publikationer › Sida 6

Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern

Räkning av lekande harr i Vätterns tillflöden har pågått sedan 1997 som en del i den regionala miljöövervakningen av Vättern.

I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.

Vad visar oligochaetanalyserna i stort om den sentida utvecklingen i sjön? De visar entydigt att Vättern i huvudsak är en klart oligotrof sjö och visar i det hänseendet likheter med Vänern.

Två viktiga faktorer för att utveckla ett fiske på lång sikt är att minimera bifångsten av undermåliga storlekar och oönskade arter samt att maximera fångsten av den önskade målarten inom önskade storleksintervall.

Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010). Under perioden 2010-2015 har datainsamlingen fortsatt (Nilsson, 2012, Nilsson, 2013, Nilsson 2014 och Nilsson, 2015).

Årsskriften går igenom årets faktablad och rapporter, samt uppdaterad data på Vättern.

Kunskap om storlek- och artselektivitet är viktigt för att nå ett hållbart fiske. I denna rapport beskrivs ett projekt som utförts i Vättern för att

Vad har förändrats i miljöövervakning de senaste åren? Jo, bl a har övervakningsprogrammet komplette-rats med sedimentprover, nederbördsprover och en rad nya ämnen i vattenanalyser. Undervattensväxter

Det huvudsakliga syftet med denna studie har varit att kvantifiera de största källorna för en lång rad metaller i Vätterns avrinningsområde och att ta reda
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”