Syftet med undersökningen var att beskriva det dominerande påväxtalgsamhället på sammanlagt 28 olika lokaler i Vättern samt att ta fram lämpliga provtagningslokaler för framtida miljöövervakning av påväxtalger.

Programmet kan också användas för beräkning av andra substanser än olja. Det kan dels användas för beräkning av lösliga kemikaliers spridning i vatten, dels vid räddningsarbeten där båtar och/eller människor saknas.

Under 1977 och 1979 gjordes en stor mängd strömmätningar i Vättern med automatiskt registrerande mätare. En jämförelse mellan strömmens och vindens hastighet visar en samvariation; högre vindhastigheter ger högre strömhastigheter. Spektralanalys har också utförts över strömdata frän några av mätpunkterna. Man ser ett maxima vid cirka 7 dygn, vilket l(r en typisk period fören intern Kelvinvåg i Vättern. Temperaturmätningarnas största värde ligger i att de genom den stora vertikala upplösningen, väl täcker alla de olika svängningar i temperatursprångskiktet som äger rum.

Kontinuerliga limnologiska studier inleddes i Vättern 1970 i samband med att en vattenvårdplan för sjön antogs. I denna lades grunden till kraftfulla åtgärder för att minska tillförseln av fosfor, metaller och organisk substans. Fosforreduktionen fullföljdes fram till 1974 med kemisk fällning i kommunala avloppsreningsverk. Samtidigt reducerades dessutom den organiska belastningen med 90%. Från 1976 minskades också de industriella metallutsläppen till Vätterns norra fjärdar.

Sedan 1967 har vattenkvaliteten i Vättern övervakats inom ramen for det nationella PMK­ programmet. 1970 kompletterades PMK-programmet med provtagningar i Vätterns tillflöden och utflöde. I programmet ingår, förutom vattenkemi, även växt- och djurplankton samt bottenfauna.

Vätternlänen har under budgetåren 93/94 och 94/95 erhållit medel för olika miljöövervakningsprojekt i Vättern. Dessa projekt har främst rört programskrivning och anpassning av undersökningstyper till förhållandena i Vättern.