I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen sjösyrsa (Gammaracanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, vitmärla (Monoporeia affinis), pungräka (Mysis relicta), taggmärla (Pallaseopsis
På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Vätternvårdsförbundet har Medins Havs- och Vattenkonsulter AB utfört provtagning, analys och utvärdering av kiselalger på 10 lokaler runt Vättern år 2018.
En tillförlitlig skattning av fritidsfiskets fångst och uttag utgör tillsammans med yrkesfiskestatistik och fångstdata från standardiserade provfisken viktiga beståndsdelar vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart och rationellt nyttjande av fiskresursen. För att kunna uppskatta fritidsfiskets fångst och uttag av fisk och signal-kräftor i Vättern utförde Länsstyrelsen i Jönköpings län en undersökning av fritidsfisket 2015
Vätterns miljö är unik på många vis. Hela dess utformning och ekosystem är så pass säreget att få liknande sjöar finns i landet, om ens i världen. Därför ingår Vättern sedan slutet av 1990-talet även i ett europeiskt nätverk för skyddsvärda miljöer (Natura2000).
Vätternvårdsförbundet kan också konstatera att det är viktigt att förmedla alla resultat på ett vis så det når ut och på ett begripligt vis. Rapporter utgör alltjämt den grund som även små snabba inlägg eller annonseringar måste vila på. Hemsidan samlar det mesta i denna väg. Under 2018 kommer förbundet att jobba vidare med att göra informationen mer lättillgängliga.
Denna förvaltningsplan är, som tidigare, ett samverkansdokument och är framtagen av Vätternvårdsförbundets utskott Samförvaltning Fiske tillsammans med myndigheter, forskare, olika kategorier fiskande och andra intressenter runt Vättern. Främsta syftet är att använda förvaltningsplanen som ett rådgivande planeringsverktyg där riktlinjer och mål för den framtida förvaltningen av fisk och fiske i Vättern är presenterade.
Vätternvårdsförbundet har alltsedan dess start 1957 jobbat med sjögemensamma strategier i vattenvården av Vättern. Den nu gällande vattenvårdsplanen för Vättern antogs av för bundet på ordinarie förbundsstämman 2006. Planen består av två delar: en bakgrundsbe skrivning innehållande utfall av ca 40 års vattenvård samt ett framåtsiktande dokument. Vattenvårdsplanen är uppbyggd med samma struktur som de nationella miljömålen med generationsmål, delmål samt indikatorer och åtgärder.
I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttagen röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått eller för att man fyllt den dagliga fångstkvoten. Återutsättning vid utter och trollingfiske gäller framför allt arterna röding, öring och lax.
Vätternvårdsförbundet publicerar fortlöpande information om Vättern. Rapporterna kan vara egna
utredningar och undersökningar men också andra för sjön relevanta kunskapsunderlag. Det är förbundets åsikt att det som publiceras också blir tillgängligt och dokumenterat. I detta kapitel följer en kort sammanfattning över de rapporter som publicerats under året.
För att studera i vilken omfattning signalkräftor äter rödingrom genomfördes under vintern 2004–2005 respektive 2005-2006 experiment i tråg i Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Eftersom frågeställningen med rompredation väckts av förekomsten av signalkräftor på rödingens lekplatser i Vättern genomfördes hösten 2005 också nätprovfisken på lekgrund och referensområden i sjön för att se om förekommande fiskarter också åt rödingrom. Samtidigt fiskades med cylindermjärdar för att fånga kräftor.