Fakta 1: Harrens tillväxt i Vättern
Beståndet av harr i Vättern har med stor sannolikhet minskat kraftigt på senare år.
Start › Publikationer › Ämne › Fisk och fiske › Sida 6
Beståndet av harr i Vättern har med stor sannolikhet minskat kraftigt på senare år.
Det faktum att endast ett fåtal lekande harrar har observerats i samband med lekfiskräkningarna de senaste åren gör att effekterna av de genomförda åtgärderna i denna förstudie blir svårbedömda.
Under perioden 2009-11-24 till 2009-12-10 genomförde personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län ett riktat nätprovfiske efter lekande sik på strandnära lokaler.
Mot bakgrund av det ovanstående vore det önskvärt att inventeringar och undersökningar gjordes med inriktning på harrens tidiga levnadsstadier (rom, yngel och årsungar) i Vätterns tillflöden och strandzon för att studera bl.a. tillväxt och överlevnad.
Hösten 2009 genomfördes de första försöken med att standardisera drag med flugutter som en övervakningsmetod för harr i Vättern (Nilsson, 2010).
Sammanlagt fångades det 42 stycken signalkräftor vid de 8 provfiskena vid Rinken våren 2009, medan fångsten vid de 12 provfiskena våren 2010 uppgick till 47 stycken signalkräftor fördelat på 4 lokaler.
Baserat på resultaten tycks öringtätheterna snarare ha minskat än ökat i de nedre delarna av Vätterns tillflöden under den senaste 15 årsperioden. Bortser man från den senaste 5 årsperioden (2006-2010) förefaller de däremot vara tämligen opåverkade.
För att studera i vilken omfattning signalkräftor äter rödingrom genomfördes under vintern 2004–2005 respektive 2005-2006 experiment i tråg i Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Eftersom frågeställningen med rompredation väckts av förekomsten av signalkräftor på rödingens lekplatser i Vättern genomfördes hösten 2005 också nätprovfisken på lekgrund och referensområden i sjön för att se om förekommande fiskarter också åt rödingrom. Samtidigt fiskades med cylindermjärdar för att fånga kräftor.
Trafikverket har för avsikt att ta en ny, större färja i drift på sträckan Gränna-Visingsö. För
att kunna driftsätta den nya färjan krävs både muddring av hamnområdena (Gränna och
Visingsö) samt borttagande och flytt av pirar (Gränna). Med anledning av ovanstående
genomförde Vätternvårdsförbundet på uppdrag av Trafikverket en undersökning av förutsättningar för fiskreproduktion på tilltänkt dumpningsplats ute i Vättern samt i hamnområdena.
Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som var av riksintresse för yrkesfisket. Vättern är Europas femte och Sveriges näst största sjö. Sjön har klassats som varande av riksintresse for yrkesfisket.
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”