
Fakta 4:2012: Provfiske efter leksik i Vättern
Under perioden 2009-11-24 till 2009-12-10 genomförde personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län ett riktat nätprovfiske efter lekande sik på strandnära lokaler.
Start › Publikationer › Ämne › Fisk och fiske › Sida 7
Under perioden 2009-11-24 till 2009-12-10 genomförde personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län ett riktat nätprovfiske efter lekande sik på strandnära lokaler.
Mot bakgrund av det ovanstående vore det önskvärt att inventeringar och undersökningar gjordes med inriktning på harrens tidiga levnadsstadier (rom, yngel och årsungar) i Vätterns tillflöden och strandzon för att studera bl.a. tillväxt och överlevnad.
De glacialrelikta kräftdjuren har sedan länge omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa
Information om fritidsfiskets uttag utgör, vid sidan av yrkesfiskestatistiken och fångstdata från standardiserade provfisken, en viktig komponent vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är nödvändig
Flodnejonögat (Lampetra fluviatilis) upptogs på den svenska rödlistan över hotade arter 2005. Därför genomförde Länsstyrelsen i Jönköpings län inventeringar av Vätterns tillflöden under 2006, 2007,
För att studera i vilken omfattning signalkräftor äter rödingrom genomfördes under vintern 2004–2005 respektive 2005-2006 experiment i tråg i Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Eftersom frågeställningen med rompredation väckts av förekomsten av signalkräftor på rödingens lekplatser i Vättern genomfördes hösten 2005 också nätprovfisken på lekgrund och referensområden i sjön för att se om förekommande fiskarter också åt rödingrom. Samtidigt fiskades med cylindermjärdar för att fånga kräftor.
Länsstyrelserna i Örebro, Jönköping, Västra Götaland och Östergötland har tillsammans med Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium och Vätternvårdsförbundet utarbetat planer för att följa signalkräftans utveckling i Vättern.
Trafikverket har för avsikt att ta en ny, större färja i drift på sträckan Gränna-Visingsö. För
att kunna driftsätta den nya färjan krävs både muddring av hamnområdena (Gränna och
Visingsö) samt borttagande och flytt av pirar (Gränna). Med anledning av ovanstående
genomförde Vätternvårdsförbundet på uppdrag av Trafikverket en undersökning av förutsättningar för fiskreproduktion på tilltänkt dumpningsplats ute i Vättern samt i hamnområdena.
Föreliggande åtgärdsplan är en sammanställning av kunskapsläget och åtgärdsbehovet för 91 av Vätterns tillflöden. Sammantaget är dessa uppdelade på 74 åtgärdsområden fördelade på de fyra
Föreliggande dokument utgör bakgrundsdokument till ”Förvaltningsplanen för fisk & fiske i Vättern 2009-2013” (Vätternvårdsförbundet, rapport 102), vilken är den första planen som har tagits fram
På https://vattern.org/ använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”