Fakta 6:2015: Redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2015
Harrleken startade återigen rekordtidigt våren 2015 och redan den 12:e mars noterades de första harrarna i Hjoån.
Publikationer
Rapport 121: Bottenfauna i Vätterns strandzon
Vätterns stränder uppvisar ett myller av småkryp som inte alls är typisk för en sjö i södra Sverige. Vätterns strandnära bottenekosystem har därför historiskt mycket
Fakta 5:2015: Satellitdata för miljöövervakning och fiskeriförvaltning i Sveriges stor sjöar
EU:s ramdirektiv för vatten samt habitatdirektivet kräver en bedömning av den ekologiska statusen för olika livsmiljöer, inklusive kartläggning av fördelningen av arter och livsmiljöer i svenska sötvatten större än 50 hektar (0,5 km2), och att åtgärder måste vidtas om inte god eller hög status uppnås.
Fakta 4:2015: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014
I Sverige har sedan länge de glacialrelikta kräftdjuren omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta s.l., Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon). De enda sjöar i Sverige där alla de nämnda sex arterna påträffats är Vänern och Vättern.
Fakta 3:2015: Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding
Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding.
Fakta 2:2015: Digitalisering av pegeldiagram av vattenstånd i Vättern 1910
Den hydrologiska tjänsten i Sverige sköts idag av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, SMHI. De tidigaste mätningarna på föregångaren Hydrografiska byrån togs av
lokala arbetare med hjälp av manuell avläsning på pegel.
Fakta 1:2015: Sammanställning av resultat från standardiseringsförsök av flugutterfiske 2014
Det saknas fortfarande tillräckligt med underlag för att utvärdera metodens lämplighet, samt standardisera utrustningen och genomförandet ytterligare. Därför föreslås att datainsamlingen fortgår på samma sätt under 2015. Förhoppningen är att det till säsongen 2016 skall finnas ett förslag till standardiserad metod som sedan kan testas på tydligt definierade provfiskesträckor under en följd av år för att erhålla jämförbara fångstresultat
Rapport 120: Undervattensväxter
Följande rapport redovisar en makrofytinventering genomförd i Vättern 2012 – 2014. Undersökningen är gjord i 15 geografiskt avgränsade delområden i Vättern (5 delområden per år),
Rapport 119: Årsskrift 2014
Det löpande miljöövervakningsprogrammet utgör basen i kunskapsunderlaget. Till det genomförs ytterligare inventeringar, specialundersökningar, forskning mm som alla bidrar till det totala kunskapsunderlaget. Att återge allt
Rapport 118: Överlevnad hos återutsatt röding vid trollingfiske
I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttagen röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått eller för att man fyllt den dagliga fångstkvoten. Återutsättning vid utter och trollingfiske gäller framför allt arterna röding, öring och lax.